Året är 1668 och en våg av skräck sveper över Sverige. Det som börjar som skvaller i stugorna blir en nationell hysteri när kvinnor anklagas för häxeri och samröre med djävulen.

Under åren 1675 till 1676 når häxprocesserna Södermalm, där de flesta angivare, vittnen och anklagade hör till Katarina församling. 

Bland dem finns Malin Matsdotter, en barnmorska och bastuägare, som anklagas av sina egna döttrar och döms till döden. 

Till skillnad från de flesta andra, som halshöggs innan de brändes, möter Malin sitt öde levande på bålet.

Genom scenografier, bilder och filmer levandegörs häxprocesserna som pågick i Sverige under 1600-talet. De drabbade kvinnorna får ett ansikte med hjälp av AI.

Pompe Hedengren

Återskapar med AI 

I höstas invigdes en örtagård till Malins minne vid Katarina kyrka, och nu lyfts hennes historia fram i den nyskapande utställningen Häxor på Historiska museet.

– Jag har skapat utställningen för att hedra de närmare 300 oskyldiga kvinnor som halshöggs och brändes på bål, säger konstnären Pompe Hedengren.

De drabbade kvinnorna ger han ett ansikte tack vare bilder skapade med hjälp av artificiell intelligens.

– Därmed är Häxor den första historiska utställningen i Sverige som är skapad med hjälp av AI.

Malin Matsdotter som brändes på bål. Ai-genererad.

Pompe Hedengren

Pojke hängdes

Utställningen lyfter också Johan Johansson Grijs, en pojke som flyttade från Gävle till Södermalm och blev en centralfigur i häxanklagelserna. Han påstod sig kunna identifiera häxor och berättade detaljerade historier om resor till Blåkulla. 

Men så småningom dömdes han till döden för detta, endast 13 år gammal. Det mesta tyder på att han i november 1676 hängdes på Hötorget, anklagad för att ha drivit fram den hysteri som kostade hundratals kvinnor livet.

River domarna

Som en del av utställningen hålls en symbolisk ceremoni på museet där domarna mot de som dömdes för trolldom på 1600-talet rivs itu.

– Historiska museet är en plats som förenar människor genom tid och rum. Vi ställer oss bakom ceremonin för att vara med att ge upprättelse åt de oskyldigt dömda. Att uppmärksamma häxprocessen är också att lyfta fram en viktig del i kvinnohistorien, säger museichef Åsa Marnell.