Det var i mars i år som en man i 50-årsåldern sköts till döds i sin bostad i Tullinge. Mannen hade ingen koppling till gängkriminalitet. Tidigare samma kväll hade namn och bild på mannens son publicerats i ett nationellt tv-program där han misstänktes för grovt vapenbrott.
Händelsen väckte kritik mot åklagarens beslut att lämna ut uppgifter till media. Anhöriga till den mördade mannen polisanmälde händelsen. En utredning vid Särskilda åklagarkammaren visade senare att inget fel begåtts av Åklagarmyndigheten.
Nu har även tf riksåklagare Katarina Johansson Welin uttalat sig om fallet på begäran av JO som inlett en granskning av fallet. I en skriftlig bedömning meddelar hon att händelsen är "djupt tragisk" men att det fanns något att "vinna" på att publicera namn och bild på den misstänkta sonen.
Var rätt agerande
Alla utredningsåtgärder mot de två utpekade männen var uttömda och det fanns ingen anhållen. Åklagarmyndigheten bedömde också att de två männen var en fara för allmänheten och enskilda. Namn- och bildpublicering på dem bedömdes av samma myndighet vara sista utvägen för att komma vidare i utredningen.
"Sammantaget är det min bedömning att publiceringen varit i enlighet med gällande regelverk och det som stått att vinna med publiceringen uppvägt den skada eller det men som det inneburit för AS" (den misstänkta sonen, reds. anm.), skriver Katarina Johansson Welin.
Hon understryker också att det inte har framkommit något i utredningen som visar att det finns något orsakssamband mellan publiceringen och mordet, och att det därför inte är något som åklagaren borde ha kunnat förutse innan hon gav grönt ljus till tv-programmet.
De två männen greps kort efter bild- och namnpubliceringen.
Tre män sitter häktade misstänkta för inblandning i mordet på mannen i Tullinge.
Tullingemordet: Inget brott att peka ut sonen
Timmar innan mordet i Tullinge pekades offrets son ut i tv som misstänkt för en skjutning. Åklagarens beslut att offentliggöra sonen har polisanmälts. Men Särskilda åklagarkammaren väljer nu att inte inleda en förundersökning.
Åklagaren som är förundersökningsledare för Uppsalaskjutningen valde att låta publicera bild och namn på två misstänkta personer i ett tv-program. Med allmänhetens hjälp hoppades polisen kunna hitta de misstänkta.
Bara timmar efter tv-programmet sändes sköts pappan till en av de utpekade ihjäl i sitt hem i Tullinge.
Händelsen väckte kritik mot åklagarens beslut och anhöriga till den mördade valde att polisanmäla.
Inget brott
Nu har chefsåklagare Maria Sterup vid Särskilda åklagarkammaren valt att inte inleda en förundersökning.
– Valet att publicera uppgifter från förundersökningen får anses vara en utredningsåtgärd. Vilka utredningsåtgärder som kan, bör eller ska vidtas i en förundersökning grundas på bedömning i varje enskilt ärende. Sådana bedömningsfrågor innebär att det förekommer en stor variation och olika bedömningar utan att det föreligger så allvarliga fel att de hamnar på en straffbar nivå. Publiceringen av uppgifterna ger inte anledning anta att åklagaren gjort sig skyldig till brott mot tystnadsplikten, säger hon i ett pressmeddelande.
Inte tillräckligt orsakssamband
Hon undersökte också om åklagaren kunde gjort sig skyldig till brottet vållande till annans död.
– Jag konstaterar att det saknas ett tillräckligt starkt orsakssamband mellan åklagarens bedömning att publicera uppgifter ur förundersökningen och dödsfallet, varför det inte heller i den delen inleds någon förundersökning, säger Maria Sterup.
I pressmeddelandet tydliggör Maria Sterup att hon endast undersökt om brott har begåtts.
– Det ankommer alltså inte på mig att uttala mig om eventuella fel och brister.
Det ankommer alltså inte på mig att uttala mig om eventuella fel och brister.
Särskilda åklagarkammaren
En nationell enhet inom Åklagarmyndigheten vars uppgift det är att utreda "misstankar om brott av poliser, åklagare, domare, riksdagsmän och vissa andra befattningshavare".
Enheten har avdelningra i Malmö, Göteborg och Stockholm.
Källa: Åklagarmyndigheten
Mordet i Tullinge skedde i närheten av en förskola. Dagen efter vajade polisens avspärrningsband i vinden.
Angie Gray
Tullingemordet: Åklagarens beslut inte brottsligt
Sonen pekades ut innan Tullingemordet – JO startar utredning
Timmar innan en man i 50-årsåldern mördades i Tullinge hade hans son pekats ut i media, misstänkt för en skjutning. Nu ska Justitieombudsmannen (JO) granska fallet.
Åklagaren som är förundersökningsledare för en skjutning i Uppsala i januari lät publicera bild och namn på två misstänkta personer i ett tv-program. Med allmänhetens hjälp hoppades polisen kunna hitta de misstänkta.
Bara timmar efter tv-programmet sändes sköts pappan till en av de utpekade personerna ihjäl i sitt hem i Tullinge.
Händelsen väckte kritik mot åklagarens beslut och anhöriga till den mördade polisanmälade. En utredning vid Särskilda åklagarkammaren visade senare att inget fel begåtts av Åklagarmyndigheten.
– Valet att publicera uppgifter från förundersökningen får anses vara en utredningsåtgärd, sa chefsåklagare Maria Sterup vid Särskilda åklagarkammaren i mars.
Granskas av JO
Men mannens anhöriga anmälde även fallet till Justitieombudsmannen (JO), som nu valt att inleda en granskning av ärendet. Det kan de göra när det finns misstankar om att en myndighet har agerat på ett sätt som strider mot lagen, försummat att fullgöra sina skyldigheter eller om JO anser det vara befogat av andra skäl.
I utredningen ska JO ta reda på om Åklagarmyndigheten haft några rutiner eller skriftliga riktlinjer för publicering av förundersökningsmaterial på internet eller utlämnande till medieföretag. De ska också granska om åklagaren som gick ut med bilderna och namnen på de misstänkta Uppsalaskyttarna i media haft några särskilda direktiv om vilka uppgifter ur förundersökningen skulle lämnas ut till media för publicering.
Senast den 25 september ska berörda instanser ha yttrat sig.
Tre personer sitter häktade på sannolika skäl misstänkta för medhjälp till mordet i Tullinge. Alla tre nekar till brott.
Inget lagkrav på ändring
Om Justitieombudsmannen (JO) anser att en myndighet inte har agerat i enlighet med lagen uttalar JO kritik. Kritiken kan också riktas mot en enskild tjänsteman.
Ett JO-beslut är inte rättsligt bindande. Det betyder att den kritiserade myndigheten formellt sett inte behöver rätta sig efter JO:s kritik. I praktiken sker det dock nästan alltid.
Runt 5–10 procent av JO:s anmälningar leder till kritik.
Källa: Justitieombudsmannen (JO)