Göteborg

Under torsdagen 9 november spikades nästa års ekonomiska ramar för Göteborgs stads verksamheter.

Efter tolv långa timmar av politisk debatt – rörande ekonomi, skola, miljö, trygghet, stadsbyggnad och vård och omsorg – röstades Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiets förslag igenom.

– I 2024 års budget gör vi vad vi kan för att regeringens felprioriteringar och passivitet inte ska gå ut över göteborgarnas välfärd, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) under budgetdebatten.

Han lyfter även att sedan det rödgröna styret tog över har de ekonomiska kriserna i landet avlöst varandra.

– Läget är ännu värre nu men vi fortsätter att prioritera välfärden.

I korthet innebär det: Frusna politikerlöner, färre uppdrag och upprensning bland it-licenserna. Alla nya tjänster ovanför verksamheternas högsta chef ska numera godkännas av ansvariga politiker.

Men för att finanserna ska gå ihop – utan skattehöjningar – kommer även totalt 1,3 miljarder kronor tas från den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR) och från de kommunala bolagen.

Kritik för stora lån

Det rekordhöga uttaget, 750 miljoner kronor, från bolagen kritiseras från höger hållet.

– Vi står för en god ekonomisk hushållning mot vänsterstyrets underskott och lånefinansiering, säger Axel Josefson (M) under debatten.

Han lyfter även att M, L, KD och D vill satsa lika mycket på skola och omsorg men föredrar andra lösningar.

– Vi har försäljnings- och effektiviseringsuppdrag som medför att vi inte behöver ta nya lån.

För många göteborgare har besparningar i just skolan varit oroande.

– Skolan får, förutom en uppräkning på alla kostnader, även 100 miljoner kronor extra. Ingen annan förvaltning får så mycket, sa Jonas Attenius i en tidigare intervju.