Vid gamla Husbys skola håller Sigtunaortens biodlarförening till och har tre bikupor kvar efter vintern. Det är mer än en halvering mot hur många som stod där innan bina gick på vinterdvala. I höstas hade föreningen sju kupor.

– Jag tror att det beror på väderleken. Jag har ju tittat till dem under vintern. Efter nyår var jag här och då såg det bra ut. Två veckor senare tittade jag till dem igen och då hade tre samhällen dött. Vi tror att de drabbats av Nosema men vet inte säkert då man måste skicka in prov på analys, säger Torsten Nordén som är skötare av bigården vid Husbys skola.

Biodlaren Torsten Nordén vid Husby gamla kyrkskola.

Stefan Källstigen

Sigtunasbiodlarförening består av 120 medlemmar och de flesta av dessa har egna bikupor eller bisamhällen som det kallas.

– I höstas när vi rapporterade in fick vi ut ungefär 25 kilo honung per samhälle men då ska man veta att bina egentligen producerar dubbelt så mycket som de använder till sig själva, säger Torsten Nordén.

Vid Husby gamla skola finns flera bikupor.

Stefan Källstigen

Sveriges bästa honung

Honungen från biodlarföreningen köps upp av stora Coop i Märsta som förra året blev prisad som Sveriges bästa honungsbutik av föreningen Svenska Bin, en plattform för Sveriges alla biodlare.

– Det är jätteroligt. Så mycket mer lokalt och närproducerat går det knappt att få, säger Torsten Nordén.

Torsten har hållit på med bin i sedan 2016 och förutom att ta hand om föreningens kupor har han bikupa även hemma.

Sigtuna biodlares honungsburkar uppradade på Stora Coop i Märsta. 2023 utsågs butiken till Sveriges bästa honungsbutik.

Torsten Nordén

Vad är tjusningen med biodling?

– Jag brukar jämföra det med att spela golf, har man en gång börjat så fortsätter man. Det är binas livscykel som gör det intressant. Jag slutskattar för honungsförsäljningen på hösten sedan kommer vintern och man tittar till bina. När sedan våren kommer och de äntligen vaknar till liv, då börjar det om på nytt, säger han och fortsätter.

– Man blir aldrig fulllärd eller mätt på att se hur bina jobbar och hur de löser själva sina problem. Människan tror de kan allt om bin men vi kan inte mycket. Bina har funnits i ungefär hundra miljoner år medan människan har funnits i 200 000 år.

Hur viktiga bina är för oss människor kan knappast ha undgått någon. Skulle bina dö ut försvinner mycket av det vi handlar i frukt- och grönsaksdisken.

– Pollineringen är det viktigaste som bina gör, honungen är egentligen en bisak, säger han.

Honungskriget

Den kalla vintern är inte det enda som som biodlare runt om i Sverige brottas med. Under en tid har det pågått ett honungskrig på marknaden mellan riktig honung från bin och falsk honung – främst importerad från olika länder utanför EU. Den konstgjorda honungen är bland annat framställd av rissirap och kommer inte från bin överhuvudtaget.

Nu har nya direktiv inom EU tagits där det ska gå att spåra varifrån honungen kommer för att få bukt med så kallade fuskhonungen.

– Det påverkar inte oss i föreningen speciellt mycket egentligen. De flesta har mellan två och fem bikupor och säljer lokalt och privat. Sedan finns det två storodlare hos oss som har kanske mellan 50 eller 100 bikupor, bland annat en i Knivsta. Där påverkar det på ett annat sätt, säger Torsten Nordén.

Så här ser lokala Sigtunabin ut.

Stefan Källstigen