I ett yrkande till kommunstyrelsen vill Moderaterna utreda en nedläggning av Frölundaskolan.

Läs mer: Moderaterna: "Lägg ner Frölundaskolan"

Bakgrunden ska enligt partiet vara fortsatta problem med hot, våld, droger, bristande trygghet och kunskapsresultat som är bland de lägsta i Sverige.

Kommunalrådet Nina Miskovsky (M) menar att politiken måste agera på varningssignalerna.

– Vi har fått en skrämmande bild av drogpåverkade elever, hot, allvarliga våldsincidenter, vapen och droger på skolan, obehöriga lärare, mycket sjukskrivningar bland lärarna, nyrekryteringar av 8-åringar till kriminella gäng.

"Skapar onödig oro"

Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), skolkommunalråd, delar oron för Frölundaskolan, men menar att den nya skolledningen som tillsattes hösten 2021 är på god väg.

– Det tar tid att vända en skola och nu har de strukturer, trygghetsteam och en fungerande elevhälsa på plats. Rektorn ärvde en verksamhet med många allvarliga brister.

Hon menar att Moderaternas förslag skapar onödig oro bland elever och föräldrar som trivs med skolan.

– Att sköta en skolnedläggning genom utspel i media tycker jag är djupt oseriöst. Det här är inget man valsar ut med på det här sättet.

Starka reaktioner. Enligt rektorn Carolin Juneberg har Moderaternas utspel om att lägga ner Frölundaskolan mötts med bestörtning bland många elever.

Johanna Roos

Omfattande brister

Carolin Juneberg, rektor på Frölundaskolan, menar att det är ett tråkigt utspel.

– Jag hade önskat att Moderaterna även hade pratat med oss i skolledningen för att bredda sin bild.

Hon menar att förslaget om att lägga ner skolan mottagits med både ilska och besvikelse hos eleverna.

– Dom känner inte igen beskrivningen av sin skola.

Den nya skolledningen är nu inne på tredje året och Carolin Juneberg anser att teamet gjort ett omfattande arbete med att kartlägga och åtgärda brister och att skapa rutiner och systematik för det fortsatta arbetet.

– Skolinspektionen hade en ganska svidande kritik mot Frölundaskolan och det finns ju fler brister än vad de pekat på. Tittar man på forskning kring skolutveckling så är två läsår en ganska kort tid.

Missgynnande kontext

Hon menar att en stor utmaning är den höga genomströmningen av elever, samt att många av eleverna befinner sig i en strukturellt missgynnande kontext.

– Det handlar om bostadssegregation, många är trångbodda och tvingas flytta och byta skola flera gånger. Då är det inte så lätt att få ihop sina skolkunskaper.