Den tidigare polisen och Nackabon Lena Ljungdahl jobbar sedan tio år tillbaka med att lära rektorer och skolpersonal hur man hanterar en skolattack – det som kallas PDV, pågående dödligt våld.
Efterfrågan på hennes expertis har aldrig varit så stor som nu.
– Den mest avgörande faktorn är kunskap. Det handlar om att veta hur ett händelseförlopp går till, vad som är rätt sak att göra och vad man absolut inte ska göra om våldet slår till.
De senaste dygnen har hennes mailkorg exploderat av förfrågningar.
– Det är många rektorer som har bollat med mig tidigare och som nu vill ta upp tråden igen.
Färre fryser till is
Att skolor tränar in rutiner så att alla vet vad de ska göra kan göra stor skillnad om det värsta skulle inträffa.
– Det skapar en samsyn och en individuell mental beredskap som gör att färre kommer att frysa till is och fler personer kommer att ta snabba och rätta beslut, säger Lena Ljungdahl.
Men att säkerhetsmedvetandet nu ökar betyder inte att det alltid blir rätt. Skolorna riskerar att gå vilse i den stora floran av tjänster och lösningar som erbjuds, menar hon.
– Det är viktigt att inte ta en massa beslut i affekt och börja köpa konstiga appar och lås, byta ut dyra dörrar och göra annat som inte fungerar, säger hon.
Riskerar stå hjälplös
Att förstärka skalskyddet behöver inte vara fel, medger hon. Men om man tror att det räcker som universallösning riskerar man att stå hjälplös om en gärningsman trots allt skulle ta sig in.
– Då har man i värsta fall bara skapat en falsk trygghet.
Skolsäkerhetsexperten Lena Ljungdahl har utbildat skolpersonal i 53 kommuner – men anser att många rektorer fortfarande sticker huvudet i sanden.
Pekka Pääkkö
I Stockholmsområdet ser hon mycket stora gap mellan skolorna när det gäller kunskap och beredskap kring PDV, vilket hon betraktar som en allvarlig ojämlihet.
Kämpetorpskolan i Älvsjö och Söderbyskolan i Vendelsö är exempel på skolor som kommit väldigt långt.
– Samtidigt finns det många skolor som tagit beslutet att inte jobba alls med det här. Men att ducka frågan är otroligt dumt och skapar bara ännu mer otrygghet för skolpersonalen.
Fortare tillbaka till vardagen
Lena Ljungdahl jämför med brandskydd, där alla självklart övar regelbundet, trots att det var mycket länge sedan någon dog i en skolbrand i Sverige.
Vad är ditt bästa exempel på en skola där man var förberedd?
– Jag skulle säga: NTI-gymnasiet i Kristianstad. När de blev drabbade i januari 2022, då hade de utbildat sig och repeterat flera gånger. Det innebar inte att ingen blev skadad. Men efteråt gick det fortare för dem att komma tillbaka till normalläget och vardagen.
Det är ytterligare ett skäl varför man ska träna i förväg, poängterar Lena Ljungdal.
– I Kristianstad kunde de gå runt med känslan: "Vad jag var bra. Vad du var bra. Vad vi tillsammans gjorde något väldigt bra av den här jättesvåra situationen". Istället för att gå runt med traumat "fan vad dålig jag var".
Efter dådet i Örebro: "Var extra vaksam"
Skottdådet i Örebro kan väcka oro bland elever och skolpersonal, och Stockholms lärare uppmanas att vara extra vaksamma. Men går det att skydda sig mot den här typen av masskjutningar?
– Det skulle krävas murar och en dörr med slussar, säger grundskoledirektören Peter Bragner.
Efter skolskjutningen på Campus Risbergska Örebro, där elva personer mist livet, kan det finnas många funderingar hos Stockholms elever. Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholm stad, säger att det nu är avgörande att möta denna oro på rätt sätt.
– Vi har säkra skolor. Det gäller att inte sprida skräck, men inte heller negligera barnet utan nyfiket nysta i oron.
Men krishanteringen måste individanpassas. För barn med krigserfarenheter kan dådet väcka traumatiska minnen till liv, medan andra inte ens vet att det hänt.
Även de som jobbar i skolorna har fått information om att de kan vända sig till sin skolledning om de känner oro.
Stockholms stad – och andra kommuner – flaggar på halv stång i dag.
Dalila Alibasic
Uppmanar skolpersonal: Var extra vaksamma
Det är viktigt att gå igenom skolornas rutiner för att se till att alla säkerhetsåtgärder är på plats, och om möjligt stärka dem ytterligare, anser Peter Bragner. Men, tillägger han, den typen av masskjutning som drabbade Risbergska går inte att skydda sig emot.
– Som våra skolor är byggda går det inte, även om entrén är låst är det lätt att slinka in. Det skulle krävas mycket stora förändringar som murar runt skolan, en dörr med slussar och att eleverna inte får lämna skolan under dagtid, säger han.
Men sådana drastiska åtgärder är en fråga för politiken, anser han.
Samtidigt uppmanas skolpersonal att vara extra vaksamma.
– Man ska alltid fråga ”vem är du?” om man ser någon man inte känner igen, säger Peter Bragner.
Alarmerande utveckling
55 procent av grundskolorna i Stockholm har i dag någon form av inpasseringssystem, antingen digitalt eller manuellt. Men inte alla skolor har samma byggnadstekniska förutsättningar. Dessutom har vissa skolor flera entréer, vilket gör det svårt att övervaka alla passager, medan andra har en huvudingång som ska användas vid in- och utpassering.
Frågan om skolornas säkerhet har varit på tapeten tidigare. I höstas skickade Jan Jönsson (L) en skrivelse till Stockholms utbildningsförvaltning, efter att en tonårspojke skottskadades på en skola i Huddinge.
Förvaltningen svarade i jul och påpekar att den mänskliga faktorn kan påverka säkerheten. Till exempel när dörrar ställs upp eller obehöriga personer passerar in bakom elever. Förvaltningen varnar också för att låsta dörrar inte alltid innebär en säkerhetshöjning, särskilt om gärningspersonen redan är inne i skolan när en attack inleds.
"Det krävs därför en noggrann avvägning och undersökning av vilket skalskydd som förstärker den fysiska säkerheten och inte ger falsk trygghet," skriver förvaltningen.
Peter Bragner uttrycker sig mer krasst.
– Vi har bra rutiner för att bemanna entréer men kommer det någon med automatvapen spelar det ingen roll om någon sitter i entrén.
Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholm stad.
Lizafoto Liza Simonsson
Övningar och beredskap
För att stärka skolornas beredskap för våldsamma händelser har utbildningsförvaltningen tagit fram ett digitalt utbildningsmaterial för alla anställda. Materialet är en del av konceptet "Pågående dödligt våld" (PDV) och omfattar praktiska övningar som genomförs på skolorna. Till exempel utestängning, utrymning eller inrymning av elever.
Förvaltningen planerar också gemensamma övningar med Storstockholms brandförsvar, polis och sjukvård. Dessa övningar ska stärka skolornas beredskap och förmåga att agera vid olika hot, både i vardagliga situationer och under terrorhot.
Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholm stad.
Liza Simonsson/Mostphotos