Odin ser inte mycket ut för världen. Med sitt sladdriga solpanelsparaply och parabolen på sniskan påminner den lite om en trasig gammal hatt.
Men den väcker ömma känslor hos det lilla team som tagit hand om den makalösa manicken i decennium efter decennium.
– Odin är allas vårt favoritprojekt. Den har varit det beständiga i allt annat föränderligt. När andra satelliter har fallerat har Odin alltid funnits kvar, säger Milan Battelino, systemingenjör på rymdföretaget OHB i Kista.
– Odin är allas vårt favoritprojekt, säger Milan Battelino, som håller koll på Odins bana.
Martin Svensson
I 24 år har Odin snurrat runt jorden – längre än någon annan svensk satellit, och en av de äldsta i Europa. Knappt fyra meter bred och två meter hög forsar den fram i den övre atmosfär i svindlande 26 000 kilometer i timmen.
Förvånade och glada
Mer än 130 000 varv runt jorden har Odin hunnit med sedan den sköts upp med en rysk, före detta kärnvapenmissil, från östra Sibirien den 20 februari 2001. Uppdraget var från början att samla in data om stjärnors födelse och att bättre förstå jordens atmosfär.
Odin har bland annat hittat vatten på Mars och i ett svart hål mitt i Vintergatan.
OHB Sweden
– Vi designade den för att hålla i minst två år. Alla är väldigt förvånade och glada över att den har klarat sig så länge, säger civilingenjör Stefan Lundin, som var med och konstruerade Odin i Solna på 1990-talet.
Fortfarande har han rollen som projektledare fast han egentligen gått i pension. Men inte så länge till. Det här blir nog Odins sista födelsedag, tror Stefan Lundin.
Stefan Lundin, konstruktör och projektledare, kommer att sakna sin satellit.
Privat
Då brinner den upp som ett stjärnfall
– För varje varv sjunker den litegrann. Och ju närmare jorden den kommer, desto tätare blir atmosfären. Till sist blir det för varmt och satelliten brinner upp som ett stjärnfall. Det sker troligen under det närmaste året, säger han.
När Mitt i besöker det lilla kontoret med det tjusiga namnet Odin Mission Control Center är det Milan Battelino som tar emot. Han kom in i projektet 2007 och sköter beräkningar kring bana och livslängd.
Styr efter stjärnorna
Varje dag får Odin nya programkoder från jorden, som visar vilka stjärnor som satelliten kan använda för att orientera sig. Själva dataöverföringen sker från Esrange i Kiruna.
Den gula ringen runt Odins position visar inom vilken radie som satelliten kan ses från jorden.
Martin Svensson
Kontrollrummet andas 1990-tal. Alla datorer är minst 25 år gamla. Men tekniken funkar.
– Odins egen dator har bara startats om en enda gång på hela tiden. Man lade verkligen krut på att bygga ett stabilt och bra system, säger Milan Battelino.
På en skärm syns var Odin befinner sig. Till en början över södra Indiska Oceanen. När vi tittar nästa gång: rakt över Mexiko. 15 varv runt jorden per dygn. Har man tur går den att se med blotta ögat när den passerar Sverige.
Odins omloppsbana runt jorden är lagd precis i gränsen mellan ljus och skugga, visar Milan Battelino.
Martin Svensson
Den vetenskapliga nyttan har varit mycket stor, just för att den varit uppe så unikt länge, berättar Stefan Lundin.
– Jag kommer känna saknad. Jag har gjort annat i mitt yrkesliv, men Odin är nog viktigast, säger han.