Studentbostäder är en av de bostadstyper som ökat mest i Stockholm de senaste åren.
Stockholm är också den stad i landet där flest studentbostäder planeras just nu, med beräknad byggstart för cirka 400 i år och cirka 500 nästa år, enligt Boverket – om nu inte krisen i byggbranschen ställer till det.
Men studentkårerna är inte nöjda. I Sveriges förenade studentkårers (SFS) årliga bostadsrapport är Stockholm en av tio kommuner som rödlistas, på grund av för långa kötider.
– Beståndet räcker inte till. För en äldre studentbostad kan man få vänta 2-3 år. Nyproduktion kan visserligen gå snabbare men det är för att många väljer bort dem på grund av högre hyror, säger Viktorija Pešić, ordförande för Stockholms studentkårers centralorganisation SSCO.
Vill ha nära till skolan
Stockholms satsning på att sprida ut studentbostäderna i ”vanliga” bostadsområden får inte heller tummen upp.
Enligt SSCO föredrar de flesta studenter att bo nära sin skola.
– Campusnära bostäder är högt prioriterade för studenter. Det handlar om att ha nära till aktiviteter och att kunna plugga och inte behöva lida av pendeltågskrångel och annat.
– Men generellt är det viktigaste att det i alla fall byggs, säger Viktorija Pešić.
Procentuellt sett har studentbostäderna ökat kraftigt i Stockholm de senaste åren.
– Det är fortfarande alldeles för lite sett till att Stockholm är landets största studentstad.
Studenterna blir fler på linje 18
Det byggs allt fler studentbostäder i Stockholm – inte minst i söderort.
Men hur är det att leva som student i ett ”vanligt” bostadsområde?
Alla tiders, tycker Arvid Rongedal, 27, som bor i en studentlya i Tallkrogen.
Arvid Rongedal bor i en studentetta med pentry på 26 kvadrat. Där skiljer inte många decimeter mellan sängen, soffan, skrivbordet och tv:n.
En titt i köksskåpen bekräftar klichébilden av studentliv. I skafferiet ligger pasta och nudlar. Kylskåpet är nästan tomt, men folköl finns.
Annat var det i glasen för drygt ett år sedan, när Arvid Rongedal fick beskedet att han fått lägenheten.
Tidigare hade han bott i London, men när han vände hem igen blev det ett år hos föräldrarna i Mälarhöjden.
Kontraktet i Tallkrogen var således efterlängtat.
– Det var jävligt skönt, både för mig och dem. Vi firade med en skål, berättar han.
Lägenheten har ett pentry. I skåpet? Pasta och nudlar så klart.
Angie Gray
Ingen studentrabatt – än
Arvid Rongedal läser game design på yrkeshögskolan Future games i Hammarby sjöstad. Från Tallkrogen tar han tunnelbanan, hoppar av i Skärmarbrink och promenerar sista biten. Det tar en halvtimme dörr till dörr.
Hur är det att bo i studentlägenhet i Tallkrogen?
– Jättemysigt. Det är ett toppenställe. Och det är jäkligt skönt att inte bo i en korridor utan ha egen lägenhet. Jag är 27 och lite för gammal för det där. Här är det mer som vilket bostadshus som helst, förutom då och då när någon har fest.
Vill han ta en matbit ute går han till thaien på torget och snackar lite med Tallkrogens stammisar.
– Ägaren sa senast att han funderar på att börja med studentrabatt, berättar Arvid Rongedal.
Dafina Sadiku tycker att Tallkrogen och söderort är den perfekta platsen att bo.
Angie Gray
Lugnet nära stan
I ett av grannhusen bor Dafina Sadiku som också hyllar Tallkrogen. Första tiden på Stockholms universitet pendlade hon från hemstaden Nynäshamn. Det tog en och en halv timme. Nu är hon framme på 40 minuter.
– Jag har alltid tyckt att söderort ser mysigt ut. Jag har alltid velat bo här. Jag gillar att det är så lugnt, det skulle lika gärna kunna vara Nynäshamn. Men så sätter man sig på tuben och är i stan på en kvart, säger hon.
Kritiken har tystnat
De 137 lägenheterna utmed Tallkrogsvägen stod klara 2015. De var först ut av flera studentbostadsprojekt i Farsta stadsdel, när Stockholms stad skruvade upp takten och började bygga även utanför de stora campusområdena.
Det gnälldes en del i området, om en pulkabacke som byggdes bort. Men sedan husen väl kom på plats har klagokören tystnat.
– Jag tycker det är positivt. Det är bra med en blandning av människor i ett område. I Tallkrogen bor det annars mest äldre och barnfamiljer. Tidigare bodde jag i Gubbängen där de också har byggt studentbostäder. Jag tycker det blev jättefint, säger Maria Fransson, 63.
Studenthuset Maja på Majrovägen, systerhus med ...
Mattias Kamgren
...Knekten på Knektvägen. Husen innehåller tillsammans 97 studentlägenheter och har blivit omdiskuterade för sin arkitektur.
Mattias Kamgren
Gubbis följs av Hökis
I Gubbängen var det dock ännu mer palaver innan de första studentbostäderna byggdes. Osthuset och Legoladan, som de kallades i folkmun, fick kritik för att inte passa in.
Bygget av de 97 lägenheterna blev av ändå, och följdes av ett större – men mindre kontroversiellt – projekt i korsningen Lingvägen/Herrhagsvägen.
Snart är det studentbostäder på gång även i Hökarängen. I Veckodagsområdet, utmed Fredagsvägen och Söndagsvägen, planeras 50 nya lägenheter. Planförslaget är på samråd till och med 3 oktober.
50 studentlägenheter planeras utmed Fredagsvägen och Söndagsvägen i Hökarängen.
Arkitema
Hyran hälften av CSN-pengarna
Men att bo i nybyggt är inte billigt för studenter med små marginaler. Arvid Rongedal betalar 5700 kronor i månaden i hyra. Studiemedlet, med bidrag och lån, ligger på 12 000.
– Jag jobbar extra som ledsagare på helger, annars skulle det inte gå, säger han.
Trots att Stockholm är den stad som bygger mest för studenter, är det också en av de städer där studentbostadskön är längst. Arvid Rongedal berättar att han köade i över fem år.
– Det känns inte rimligt. På min skola är det många utländska studenter. De har svårt att hitta något alls. Så jag tycker absolut att det borde byggas ännu fler studentbostäder.
Det var jäkligt skönt, både för mig och dem.
Här finns studentbostäderna
Tallkrogen: Tallkrogsvägen, 137 stycken
Gubbängen: Lingvägen/Herrhagsvägen, 304 stycken
Majrovägen och Knektvägen 97 stycken
Stora Sköndal: 70 stycken
De flesta av lägenheterna förmedlas via Stockholms stads bostadsförmedling.
Källa: Mitt i
Kraftig ökning på tio år
Antal studentbostäder i Stockholms stad:
2013: 8 103
2014: 8 294
2015: 8 555
2016: 9 295
2017: 9 872
2018: 10 671
2019: 11 198
2020: 11 535
2021: 12 387
2022: 13 714
Källa: Statistiska centralbyrån SCB