Renke Braun är lärare i tyska och engelska i Kämpetorpsskolan i Älvsjö. Han har jobbat där i tre år och trivs med sitt arbete. Men de stora klasserna är en utmaning.

– Jag kan stå ensam framför 30 elever varav 15 behöver extra stöd. Då blir tiden en utmaning. Jag har bara 40–60 minuter på mig och måste prioritera dem som har störst behov. Det blir mindre tid för dem som har det enklare, trots att de också kan behöva hjälp. Jag hinner inte ge alla elever allt de behöver­, säger han.

I Stockholms stads grundskolor går det i snitt 13 elever per lärare. Det är något fler än rikssnittet på 12. Men variationen inom staden är kraftig. Det beror främst på den omfördelning av resurser som görs till skolor i utsatta områden, vilket är ett politiskt beslut.

Förebygga rekrytering

Tre F–6 skolor i söderort är ett exempel på det. På Östbergaskolan var lärar­tätheten exempelvis dubbelt så hög som på Hammarbyskolan norra och Tallkrogens skola förra läsåret, enligt Skolverkets siffror.

Östbergaskolan har hög lärartäthet.

Oliver Lindkvist

Fackförbundet Sveriges lärare Stockholm menar att skillnaderna i staden är för stora.

– I vissa områden med stora utmaningar behöver man ha en hög vuxennärvaro. Förutom själva undervisningen kan man behöva arbeta med andra saker, som att förebygga rekrytering till kriminella gäng, säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges lärare i Stockholm, men lägger till:

– Lärartätheten borde höjas på alla skolor. Det är orimligt att den är så låg som den är på vissa av de socioekonomiskt starka skolorna och den borde höjas extra mycket där.

Fördelas olika

En stor del av förklaringen går nämligen att hitta i socio­ekonomin. Utöver skolpengen fördelar staden ett socioekonomiskt bidrag till alla skolor. Hur stor ersättning skolorna får varierar, där allt från föräldrarnas utbildningsnivå till hur många barn med utländsk bakgrund som skolorna har väger in. Skälet bakom fördelningen är att ge barnen likvärdiga förutsättningar att klara skolan.

Beroende på socioekonomin kan en skola få mellan drygt 5 000 kronor och nästan 60 000 kronor extra­ per elev.

Har inte råd

Därför får Östbergaskolan mer pengar per elev. Det ger möjlighet till fler lärare än på Hammarbyskolan norra och Tallkrogens skola.

Cirka 60 procent av variationen i lärartäthet beror på det socioekonomiska omfördelningen, enligt David Gustafsson.

– En del av de socioekonomiskt starka skolorna har sannolikt inte råd att ha en högre lärartäthet, säger han.

Hanna Garberg som är lärare på Gubbängens skola och huvudskyddsombud i Stockholm, tar Skarpatorpsskolan i Skarpnäck och Skarpnäcks skola i Kärrtorp som exempel.

– Vi ser ju att det finns mer pengar per elev på Skarpatorp. Och vi tycker verkligen att Skarpatorp ska ha varenda krona. Däremot finns inget som säger att elever på Skarpnäcks skola inte har utmaningar på olika sätt. Alla skolor behöver tillskott av pengar.

Skarpatorpsskolan i Skarpnäck.

Anna Z Ek

”Träffar bra”

Grundskolecheferna i Skarpnäck, Farsta och Enskede-Årsta-Vantör menar dock att den socioekonomiska fördelningsmodellen är bra.

– Grundskolorna har
i uppgift att jobba kompensatoriskt. Och jag tycker att modellen träffar rätt bra och ger förutsättningar för detta­, säger Mats Lundström, grundskolechef för skolorna
i Farsta stadsdelsområde.

Utöver skolpengen och det socioekonomiska bidraget finns även andra pengar att söka, lyfter han.

Samtidigt gick både Social­demokraterna och Moderaterna till val på att införa tvålärarsystem på Stockholms skolor.

Halvvägs in i mandat­perioden är det än så länge bara den fjärdedel av skolorna­ som får högst socio­ekonomisk ersättning som har tillräckligt många lärare för att kunna införa detta.

– Tvålärarsystemet känns långt borta. Vi ser en motsatt utveckling, säger Hanna Garberg.