Linnéa och Erik Plöen Casterud tar emot i villan intill Håbo Häradsväg. Landskapet är vid tidpunkten då Mitt i:s utsände gör ett besök än så länge vitt.

Både Linnéa och Erik jobbar i stan, de pratar snabbt och skojar om att vi absolut inte kommer gå upp på övervåningen för där är det ”inte klart ännu”. Mellan pendlarliv, småbarnsliv och att renovera hus har paret ett annat projekt – om än motvilligt.

Ofrivilligt fritidsintresse

Detta går ut på att möta det Peabägda bolaget Swerocks andra försök att anlägga en bergtäkt i området. Bortom en skogsdunge uppe på en höjd finns det nämligen ett berg som Swerock vill skapa en bergtäkt av.

Linnéa pekar mot skogsdungen och bergområdet som åter är av intresse för det Peabägda storbolaget Swerock.

Linnéa pekar mot skogsdungen och bergområdet som åter är av intresse för det Peabägda storbolaget Swerock.

Johanna Wallén

– Vi kom ju hit när de hade förlorat. Vi köpte i juni 2021. Och så flyttade vi in i november samma år. Då hade Swerock precis fått beskedet att de inte fick prövningstillstånd i högsta domstolen, säger Linnéa Plöen Casterud. Det som nu har hänt är att bolaget reviderat sin ansökan och en ny process tar sin början, förklarar Erik och Linnéa.

"Knapphändig lokaliseringsutredning"

– Kortfattat kan man säga att företaget fick nej senast för att de hade gjort en knapphändig lokaliseringsutredning. Nu kan jag inte det ordagrant, men det handlar om att det ska vara minsta möjliga påverkan på hälsa och miljö där man vill etablera sig, säger Erik.

Linnéa och Erik visar runt i området i närheten av den planerade bergtäkten.

Linnéa och Erik visar runt i området i närheten av den planerade bergtäkten.

Johanna Wallén

Paret på andra sidan bordet beskriver en sorts kollektiv lättnad i grannskapet, att man tog fighten och faktiskt klarade att hålla ut hela vägen.

– När vi flyttade in sa många att ”det har ju varit det här med Swerock, men det är så skönt att vi slipper ta det där”. Sen när den nya ansökan kom så märker vi bland grannarna att känsla nu är: ”Ska vi behöva traggla oss igenom det här igen?”, berättar Linnéa.

– Vi kommer in som nyinflyttade och har både energi och ork, och kan ta tiden till detta, säger Erik.

Största oron

Orosmolnen är många, dels är det den ekonomiska ångesten, den är tudelad. Förlorar grannarna den här gången ska de ur egen ficka ersätta sitt juridiska ombud. En annan del i den ekonomiska oron är att husen i området sannolikt kommer att förlora i värde till följd av miljö­påverkan, buller och damm från en eventuell bergtäkt.

Johanna Wallén

– Vi vet också att vägen vi har utanför här är en utsatt väg redan som det är idag, det sker väldigt mycket olyckor längs den här vägen. Bara nu under vintern har det skett flera olyckor. Risken för våra barn som det innebär med mer tung trafik känns otroligt obehagligt, de kommer ju använda den här vägen för att ta sig till skolan, säger Linnéa.

Då kommer arbete ske

Sen är det bullret från själva bergtäkten. Linnéa slår handen rytmiskt i bordet för att beskriva hur det kommer låta från den idag mycket lugna åkermarken.

– 06-18 kommer arbetet i täkten vara i gång, sen kommer allt bergmaterial transporteras bort mellan klockan 18-22. Så från 06-22 på kvällen kommer det vara konstant ljud, säger Erik.

Johanna Wallén

Han påpekar vidare att det finns studier som visar att det inte är den höga decibelen i sig som är det värsta för kringboende.

– Det här konstanta malande oljudet har en väldigt tydlig psykologisk påverkan på folks välmående. Tänk er själva att ni skulle höra ett ljud som bara ständigt maller och aldrig slutar, säger Erik.

Ofta i området

Familjen utnyttjar skogen och bergområdet, som kan komma att bli bergtäkt, så ofta de kan. Sen är det förhållandet till det här med tid i hela den här historien.

Johanna Wallén

– Först fem års process att få till ett tillstånd. Sen har de fem år på sig att etablera täkten, sen kommer den vara verksam i tjugofem år, därefter kommer det ta ytterligare tjugo år för den utlovade naturliga sjön att bildas. Så typ sextio-sjuttio år, säger Linnéa Plöen Casterud.

Swerock: ”Ser ett behov”

Men varför är Swerock intresserade av att försöka igen på samma plats när man redan fått nej en gång?

Mitt i vände sig till bolaget för att be om en intervju. Swerocks kommunikatör Julia Hägglund återkommer via mejl. Ingen hos dem vill ställa upp på intervju, men hon skriver:  ”Vi ser att det finns ett fortsatt behov av ballast i området och därför har vi ansökt om detta tillstånd. Eftersom det är en pågående process så låter vi processen ha sin gång”.

Den nya processen väntas ta sin början hos mark- och miljödomstolen under maj månad.