1. Den helt automatiserade panncentralen Tratten stod klar år 1963 och var en modern teknisk byggnad som ritades av Västra Järnbrotts arkitektkontor – Sven Brolid, Nils Einar Eriksson, Stig Hansson och Walter Kiessling. Trattens funktion var att förse Bostadsbolagets och Fastighets AB Göteborgsbostäders nyuppförda bebyggelse i Frölunda med värme och varmt tappvatten. Trattens kapacitet anpassades även till att värma upp Järnbrottsskolan, en lekskola vid Käppen och hela Frölunda Torg, Europas dåvarande största köpcentrum under ett tak, som stod färdigt 1966.
Det totala värmebehovet beräknades till motsvarade cirka 4 000 lägenheter, varav 60 procent gick åt till värmeförsörjningen av Frölunda Torg.
2. Byggnaden sträckte sig enligt ritningarna totalt 70 meter över marknivån. I september 1969 drabbades Västra Götaland av Göteborg av en av århundradets värsta stormar då övre delen av Trattens skorsten knäcktes och trillade ner.
Skorstenen reparerades, men till en lägre höjd och blev då, enligt studenterna vid bebyggelseantikvariskt program åk. 3 vid Göteborgs universitet – institutionen för kulturvård, 66 meter hög. Men därom tvista de lärde. Enligt Riksantikvarieämbetet har den aldrig varit mer än 55 meter hög. Men enligt Göteborg Energi, som äger fastigheten, är höjden 56 meter.
Tratten. Frölundas kanske mest kända landmärke står förhållandevis stadigt sedan 1963.
Gabriel Tjulander (Arkivbild)
3. Trattens säregna arkitektur och utmärkande aluminiumplåtbeklädnad gör den unik i sitt slag. Aluminiumskalet träddes över den platsmurade tegelskorstenen med hjälp av helikopter. I botten var maskineriet inglasat.
1965 utsågs den till Årets bästa byggnad i Göteborg genom Per och Alma Olssons fond; ett pris som delas ut årligen än idag. Motivering lydde: “Trots byggnadens rent tekniskt betingade roll har man lyckats ge den en expressiv och tilltalande utformning genom att på ett uppslagsrikt sätt ta vara på funktionsmekanismens formgivande möjligheter. Byggnaden kontrasterar mot de omgivande hyreshusens mer kubistiska helhet. Stadsbilden berikas sålunda på ett framträdande sätt genom denna byggnads närvaro, vilket mer sällan är fallet med byggnader med denna och snarlika tekniska funktioner.”
4. Som den moderna panncentral Tratten var skulle den drivas obemannad. En industritelevision, alltså en kameraövervakning, installerades för att bevaka centralens manöverbord. Vid en eventuell störning skickades en signal till jourhavande fastighetsskötares fickmottagare som kopplade in kamerabilden till närmaste tv-apparat och kunde så avläsa felkoden. Idag är Tratten kanske stadens mest designade mobilantennsmast. För att sköta om mobilantennerna har en plattform byggts runt skorstenen.
5. I Trattens närområde har sedan några år tillbaka en förtätning pågått där nya bostadshus byggs mellan de befintliga. Fastighetsägaren Göteborg Energi har begärt ett planbesked, då man önskar riva Tratten till förmån för annan bebyggelse.
Tratten är sedan tidigare utpekad som kulturhistorisk värdefull i kulturmiljöprogrammet Moderna Göteborg, kulturmiljörapporten Frölunda stadsdel samt i sammanställningen Moderna Monument där den tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde. Facebookgruppen Bevara Tratten i Västra Frölunda arbetar för precis det som gruppnamnet antyder. Gruppen skapades 2016 i samband med att Göteborg Energi lämnade in sin första ansökan om rivning.
6. Vad händer nu? Hanna C Kaplan, planchef Göteborg Sydväst, stadsbyggnadsförvaltningen, låter meddela att ”planarbetet för Tratten ännu inte är igång” men att ”området kring Tratten pekas ut som ett lämpligt läge för skola i det detaljplaneprogram för Frölunda, som var på samråd över årsskiftet 2021-22.”
I samband med det programarbetet togs redan nämnda ”kulturmiljöunderlag för ett bebyggelseområde inför förändring” fram av elever vid Göteborgs universitet, institutionen för kulturvård. De utförde arbetet som en del av kursen Antikvariskt projektarbete under höstterminen 2018. Men ”för det fortsatta arbetet med en detaljplan kring Tratten kan det dock behövas annat underlag som svarar på de frågor som blir aktuella vid en planläggning.”
Källa: Institutionen för kulturvård Göteborgs Universitet (Antikvariskt projektarbete HT 2018) /Regionarkivet/SMHI
