JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Här är det fest för råttorna i Älvsjö

Den här råttan hade otur när den skulle kalasa i containern vid Älvsjö servicehus. Den blev överkörd och förbipasserande väjer för den.

Den här råttan hade otur när den skulle kalasa i containern vid Älvsjö servicehus. Den blev överkörd och förbipasserande väjer för den.

Angie Gray

20240205074558
20240205131419
2024-02-05
07:45
2024-02-05 13:14

När en trasig sopsug ersattes av containrar i centrala Älvsjö invaderades området av råttor. Outhärdligt, tycker Älvsjöbor som kräver en bättre lösning. För vem vill väja för råttor när man går på en gångväg?

Det ligger en död råtta framför sopcontainern utanför Älvsjö servicehus på Spikskogatan 1. Den var på jakt efter mat när ett fordon körde över den. Förbipasserande väjer undan för det blodiga djuret, den här onsdagseftermiddagen i slutet av januari.

– Usch, jag avskyr råttor. Det är hemskt att det finns så många här. Man kan se 10–15 stycken springa runt på en gång, säger Älvsjöbon Annelie Lagerkvist och backar undan från kadavret.

Hon och många andra är upprörda över den sopcontainer som fastighetsägaren Micasa har utanför servicehuset, intill gångvägen som leder mot Älvsjö torg. ­Containern har stora glipor vid marken och ett av de runda hål där man stoppar in sopor saknar lock. Perfekt för råttor som vill ha ett skrovmål.

Den stora glipan i containers gör det lätt för råttor att ta sig in i containern.

Den stora glipan i containers gör det lätt för råttor att ta sig in i containern.

Angie Gray

Springer på gångvägen

Så söker de sig också hit i mängder. En kvinna som bor i området berättar att hon nyligen såg 15–20 råttor vid containern och att tre av dem satte sig under hennes bil, parkerad strax intill. Man kan också se mängder av råttor kila fram på gångvägen, berättar en uppgiven kaféägare.

– Det är så dåligt att man inte lyckas sköta sophanteringen bättre. Jag och andra har felanmält, men inget händer, säger Annelie Lagerkvist.

Containern kom på plats i mars förra året. Orsaken var att en rörslinga gått sönder i den sopsug som servar området. Ägaren, Sopsug i Älvsjö samfällighetsförening, meddelade att ett antal sop­nedkast därför måste stängas. Drabbade medlemmar fick hjälp med andra lösningar för sin sophantering.

Annelie Lagerkvist är glad över att den sopcontainer som stod här på Armborstvägen 2 togs bort i december.

Annelie Lagerkvist är glad över att den sopcontainer som stod här på Armborstvägen 2 togs bort i december.

Angie Gray

Hyresgäster larmade

Hos Familjebostäder och Micasa, som är två av föreningens 15 medlemmar/delägare, placerades containrar ut. Nu står bara Micasas kvar. Familjebostäders container, på Armborstvägen 2, togs bort i december. Orsaken var att hyresgäster larmade om råttinvasion.

– Det var fullt av råttor överallt. Det var otroligt obehagligt när man måste gå förbi dem för att kunna gå in i sitt hus, berättar ­Annelie Lagerkvist, som bor på Armborstvägen 2.

Det var hyresgästerna själva som föreslog en ny lösning för Familjebostäder – att få lägga sina hushållssopor i soprummet i ett studentboende strax intill. Så blev det också. Sedan dess har råttorna blivit betydligt färre, men inte försvunnit helt. Den här eftermiddagen sitter en råtta och trycker sig mot bostadshusets port.

Det är hemskt att det finns så många råttor här.

– Usch och fy! Det är tur att det finns en annan ingång också. Den där vill jag inte släppa in, utropar Annelie Lagerkvist.

En råtta sitter och trycker sig mot porten in till Armborstvägen 2, där Annelie Lagerkvist bor.

En råtta sitter och trycker sig mot porten in till Armborstvägen 2, där Annelie Lagerkvist bor.

Angie Gray

Vid Micasas byggnad, som rymmer ett vård- och omsorgsboende, ett servicehus och ett SHIS-boende, finns containern alltså kvar. Anders Kjellqvist, fastighetschef hos Micasa Fastigheter, är medveten om problemen den vållat.

– Vi har sedan sopsugen gick sönder jobbat kontinuerligt för att motverka att sophanteringen lockar till sig råttorna – vilka är en utmaning i nästan hela Stockholm, svarar han via mejl.

Täpper igen råtthål

Micasa har informerat alla verksamheter i huset om att hushållssopor ska slängas i containern, medan källsortering inklusive matavfall ska hanteras inne i byggnaden. Man fyller också igen alla råtthåll man hittar och har lagt stenkross på marken. Anticimex har också varit där och satt ut en betesstation, som är ett slags råttfälla.

Hittills har det inte hjälpt.

– Då containern är skev glipar en lucka och råttorna kan ta sig in. Micasa har uppmärksammat dem som ansvarar för containern att byta ut den eller täta den, skriver Anders Kjellqvist.

Sopnedkast på Armborstvägen, stängda sedan i mars på grund av att sopsugen är trasig.

Sopnedkast på Armborstvägen, stängda sedan i mars på grund av att sopsugen är trasig.

Angie Gray

Ansvariga för containerhanteringen är PreZero och Stockholm Vatten och Avfall (Svoa). Micasa har nu gett Svoa i uppdrag att tömma containern oftare. Sedan januari har man dessutom utökat städningen runt containern, från en gång till tre gånger i veckan.

Möjligheten finns också att containern ersätts av en annan lösning.

– Vi ser över vilka andra möjligheter det finns för att lösa detta i dialog med sopsugssamfälligheten och Envac, skriver Anders Kjellqvist.

Besvärligt att reparera sopsugen

Delar av sopsugen gick sönder i mars 2023. Just nu är det cirka 5 procent av systemet som inte fungerar. Hur lång tid det tar att reparera den finns det ingen prognos för. Arbetet har inte startat än, men upphandling pågår.

Reparationen blir besvärlig eftersom de trasiga delarna av rören ligger under bottenplattor på större byggnader.

Sopsug i Älvsjö samfällighetsförening äger sopsugen. Föreningen har cirka 15 medlemmar som också är delägare i sopsugen.

Källa: Sopsug i Älvsjö samfällighetsförening/Familjebostäder

MärtaLefvert
08-550 550 82

Experten: Så stoppar du en invasion

Nyheter
Brunråttan kan sprida sjukdomar av olika slag.

Brunråttan kan sprida sjukdomar av olika slag.

Lennart Falk/Anticimex

Råttorna blir allt fler i Stockholm

Brunråttan kan sprida sjukdomar av olika slag.

Brunråttan kan sprida sjukdomar av olika slag.

Lennart Falk/Anticimex

Brunråttan kan sprida sjukdomar av olika slag.

Brunråttan kan sprida sjukdomar av olika slag.

Lennart Falk/Anticimex

Experten: Så stoppar du en invasion

Nyheter
Brunråttan kan sprida sjukdomar av olika slag.

Brunråttan kan sprida sjukdomar av olika slag.

Lennart Falk/Anticimex

Råttorna blir allt fler i Stockholm

Senaste nyheterna

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Mikael Andersson

Hon hjälper kvinnor som utsatts för könsstympning: "Fruktansvärt övergrepp"

Nyheter

Tiotusentals flickor i riskzonen – stort mörkertal ✔ Många anmäler inte av rädsla för att bli kallade rasister

"Tjusigt slott!". Årets säsong av Hotell Romantik spelades in på ett slottshotell i Polen. I slutet av april börjar inspelningen till nästa säsong – i Grekland. Ann-Cathrin Nylund Larsson från Upplands Väsby är gärna med där och försöker övertyga castare Emil Persson att hon är rätt person.

"Tjusigt slott!". Årets säsong av Hotell Romantik spelades in på ett slottshotell i Polen. I slutet av april börjar inspelningen till nästa säsong – i Grekland. Ann-Cathrin Nylund Larsson från Upplands Väsby är gärna med där och försöker övertyga castare Emil Persson att hon är rätt person.

Stefan Källstigen

Ann-Cathrin, 67, vill hitta kärleken på Hotell Romantik

Nyheter

Inte dejtat sedan hon blev änka ✔ "Vet knappt hur man gör" ✔ Familjens reaktion: "Blev eld och lågor"

Åtgärderna från Stockholms stads ordningsvakter fortsätter minska. Såhär ser det ut i varje stadsdel.

Åtgärderna från Stockholms stads ordningsvakter fortsätter minska. Såhär ser det ut i varje stadsdel.

Sacharias Källdén

Så många insatser gjorde ordningsvakterna vid dig

Nyheter

Antalet åtgärder fortsätter minska ✔ Stora skillnader mellan stadsdelarna: Knappt 900 i Farsta – 18 000 på Södermalm

Hon arbetar mot könsstympning i Järva

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Mikael Andersson

20250315153552
20250314120729
2025-03-15
15:35

Tiotusentals kvinnor i Sverige har utsatts för könsstympning, ytterligare tiotusentals riskerar att utsättas. Trots det finns det alldeles för lite kunskap och dialog kring problemet, menar Luul Jama och föreningen Existera – som arbetar dagligen för att ändra på det.

När Luul Jama började i högstadiet i en skola i Västerås märkte hon efter ett tag att vissa av tjejerna hon lärt känna, som precis som hon själv kom från Somalia, alltid var borta några dagar varje månad.

Hon började fundera, och till slut ställde hon frågan rakt ut till sin kompis: varför?

– Då tittade hon lite frågande på mig, som att det var självklart. Svarade "men du vet, jag är ju helt hopsydd och har jätteont, mensen kommer inte ut". Det var en chock för mig, precis som det kom som en chock för henne att jag knappt visste vad hon pratade om, säger Luul Jama.

Tiotusentals utsatta

2021 uppskattade Socialstyrelsen att omkring 68 000 kvinnor som lever i Sverige kan ha utsatts för könsstympning, och att ytterligare 13 000–23 000 flickor riskerar att utsättas – men mörkertalet kan vara stort.

I Somalia genomgår 98 procent av alla flickor könsstympning, enligt Rädda Barnen. Luul Jama tillhör de två procent som klarade sig; hennes mamma stod emot trycket, vägrade låta sin dotter utsättas.

Det var med mamman som förebild och med den stora frustration som uppstod när hon såg vad klasskompisarna gick igenom som Luul Jamas engagemang för frågan väcktes.

– Min kompis hade länge haft hög frånvaro men ingen hade reagerat, förutom på det faktum att hon fått skitdåliga betyg. Ingen frågade varför hon var sängliggande en gång i månaden, varför hon inte kunde simma eller cykla.

Luul Jama och hennes förening Existera är verksamma bland annat i Järva, för att hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning.

Luul Jama och hennes förening Existera är verksamma bland annat i Järva, för att hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning.

Mikael Andersson

Gruppträffar i Järva

2015 grundade Luul Jama den ideella föreningen Existera. De arbetar för att stötta kvinnor som blivit utsatta, och för att utbilda yrkesverksamma som möter målgruppen.

– Trots att vi i Sverige är eniga om att det här är ett fruktansvärt övergrepp är det många som inte vågar ta i frågan. Eftersom det är något som drabbar flickor med utländsk bakgrund verkar många rädda för att bli kallade för rasister. Det gör att många låter bli att anmäla, säger hon.

I Järva har man gruppträffar i Folkets Husby två gånger i veckan, där kvinnor som utsatts får ett tryggt rum att mötas i. Målet är att utvidga även till Tensta och Rinkeby.

– Vi gör dels kroppsövningar, och så pratar vi otroligt mycket. Det är viktigt att våga sätta ord på det, bearbeta tillsammans. Många beskriver könsstympningen som det värsta trauma de varit med om.

Olagligt i Sverige

Att utsätta någon för könsstympning är olagligt i Sverige, men sker ändå. Själva tanken bakom är att väldigt tidigt försöka kontrollera en kvinnas sexualitet genom att garantera hennes oskuld, berättar Luul Jama.

– De som genomför ingreppen kan vara läkare som gör det i smyg, eller andra som tagit på sig rollen. Vissa skickar även sina barn till länder där ingreppet utförs, säger hon.

Ibland används kniv, ibland rakblad eller glasskärvor. Ibland sker det hela utan bedövning.

– Ibland vet man inte ens att det är olagligt i Sverige, man ser det inte som ett brott utan som en kulturell grej som görs lite på sidan av, säger Luul Jama.

"Vår vulva är fantastisk"

Genom att upplysa och höja röster kring ämnet hoppas Luul Jama att fler ska få upp ögonen för problemet, våga lyfta frågan och våga anmäla om man misstänker att någon i ens närhets riskerar att utsättas.

Är man kvinna och har utsatts är det viktigt att veta att det finns hjälp att få.

– Vi har sett många exempel på kvinnor vars trauma läkts lite av att få dela det, bearbeta. Dessutom går det att få fysisk hjälp, med öppenoperationer till exempel.

För många av kvinnorna som kommer till gruppträffarna blir det första insikten i att de fortfarande kan få orgasm, och äga sin egen sexualitet.

– Många tror att kvinnans lust sitter i den lilla delen av klitoris som är utanpå könsorganet, men det man ser är bara en liten del, det mesta är inne i kroppen – vår vulva är helt fantastisk. I många fall har kvinnorna varit avstängda när det kommer till intimitet, eftersom beröring av könsorganet varit kopplat till fruktansvärd smärta och dödsångest. De får chans att lära känna sin kropp igen, ta makten.

Vad är kvinnlig könsstympning?

Begreppet kvinnlig könsstympning kan innebära flera olika former av övergrepp.

De som utsätts är oftast flickor mellan fyra och fjorton år.

I vissa fall skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort. En annan variant är att klitoris prickas med ett vasst eller spetsigt föremål. Den grövsta formen av könsstympning är så kallad infibulation, vilket innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas endast en millimeterstor öppning, där urin och menstruationsblod ska kunna passera.

Socialstyrelsen uppskattar att omkring 68 000 kvinnor som lever i Sverige kan ha utsatts för könsstympning, och att ytterligare 13 000–23 000 flickor riskerar att utsättas.

Källa: Existera.org/Socialstyrelsen

Existera

Politiskt och religiöst obunden förening som ger stöd till flickor och kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning.

Två gånger i veckan är det gruppträff i Folkets Husby. Man kan komma dit och delta, få telefonrådgivning eller individuella stödsamtal, både fysiskt eller via telefon. Existera nås på 070-418 71 22 eller via mejl, info@existera.org.

Det går även att få hjälp med tolk och medföljning på läkarbesök.

Existera erbjuder även utbildning och rådgivning till yrkesverksamma som möter målgruppen, till exempel personal inom förskola, skola, vården och socialtjänsten.

Källa: Existera.org

EmmaLöf Hagström
08-550 550 65