Personal har larmat. Föräldrar har larmat. Politiker har larmat. Omorganisationen av de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUMM) i Region Stockholm kommer få stora konsekvenser för alla inblandade.
Redan i maj, innan de nya reglerna trädde i kraft den 1 juni, har mottagning efter mottagning plockat ner skylten. Kvar står barn med svåra allergibesvär, astma, eksem och andra kroniska sjukdomar, och deras föräldrar som inte har någon aning om var de ska vända sig nu. De tvingas på egen hand försöka navigera i vårdkarusellen.
Bra idé på pappret
Anledningen till att mottagningar lägger ner är att de inte klarar de nya kraven som regionen ställer på vårdgivarna. Högre krav på kompetens och bemanning låter på pappret som en bra idé.
Självklart ska vi säkerställa att all vård som bedrivs för stockholmarnas skattepengar håller hög kvalitet. Men när en sådan här stor omställning drivs igenom måste regionen finnas där och fånga upp de patienter som påverkas när deras mottagningar stängs ner.
Snudd på omöjlig uppgift
Det kan inte, som nu sker, vara upp till enskilda föräldrar som haft en fast vårdkontakt på en mottagning att lägga flera arbetsdagar på att ringa runt, lusläsa protokoll och jaga svar på var de ska vända sig nu. För en resursstark familj är det en tung och onödig påfrestning. För en familj som saknar språkkunskaper, kontakter eller kunskap om hur vården fungerar är det en snudd på omöjlig uppgift.
Kaoset inom BUMM visar med all önskvärd tydlighet vad som händer när vi lämnar över kontrollen över vården till marknaden. Barnsjukvården blev vårdval och privatiserades 2014, vilket har lett till dussintals olika mottagningar runtom i regionen, sönderslagna vårdkedjor och en fragmentiserad vård.
Inget intresse att följa upp
Var mottagningarna ligger bestämmer företagen, inte regionens politiker. Därför är det också omöjligt att veta hur förändringar av systemet påverkar den geografiska spridningen. Risken är stor att vården, precis som i många andra vårdval, koncentreras till innerstaden medan invånare i ytterförorterna får allt längre resväg.
Förändringen visar också att de privata vårdgivarna inte har något som helst intresse av att följa upp och hjälpa sina patienter vidare när det inte längre går att tjäna pengar och de tvingas lägga ner verksamheten.
Sönderslagna vårdkedjor
I regionfullmäktige i maj sa moderaten Tobias Nässén att det är självklart att vårdgivare har en skyldighet att skicka information vidare till sina patienter när förändringar sker. Hur det ska gå till när inte ens regionen själv vet vilka mottagningar som kommer att lägga ner framgick inte.
Mycket av det som händer nu, med skenande kostnader och sönderslagna vårdkedjor, varnade Vänsterpartiet för när BUMM privatiserades. I stället för att försöka lappa och laga ett trasigt system borde Region Stockholm ta tillbaka vården av barn med kroniska sjukdomar i egen regi.
Dags att rätta till
Sjukhusen med sin höga kompetens i barnmedicin har mycket större möjligheter att erbjuda en bra vård och säkerställa sammanhållna vårdkedjor än vad de privata vårdgivarna har. Det är dags att vi inser det och rättar till det som gick snett när vården såldes ut.