Ser vi tillbaka på 2022 kan vi se rekordstora ökningar när det kommer till antalet laddbara fordon på våra vägar. En fortsatt utbyggnad är dock nödvändig för att laddinfrastrukturen inte ska bromsa elektrifieringen av transportsektorn. Regeringen bör därför agera mot elnätsbolagen för att minska väntetiderna vid byggandet av fler publika laddpunkter.
Transportsektorn elektrifierades i rekordtakt. För drygt ett år sedan passerades milstolpen 300 000 laddbara fordon och när branschorganisationen Power Circle summerar 2022 har antalet ökat med 140 000. Det innebär att totalt 450 000 laddbara fordon nu rullar på vägarna i Sverige.
Under 2022 har utbyggnad av publik laddning också ökat - men inte i samma takt som de laddbara fordonen. Sverige är ett av bara fyra EU-länder som ligger under EU:s riktmärke för antalet publika laddplatser per elbil.
Enligt en rapport som M Sverige (tidigare Motormännen) tagit fram finns den största bristen finns i Stockholm. Och bara i Göteborg och Malmö saknas det 13 000 laddpunkter.
Totalt finns nu 18 122 publika laddpunkter fördelade på 3 090 laddstationer varav 725 stationer erbjuder snabbladdning. Utbyggnadstakten behöver med andra ord öka. Inte minst eftersom en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp kommer från transportsektorn. Bland annat behöver vi korta ledtiderna för anslutning till elnätet. I Sverige är ledtiderna 14 till 28 månader – dubbelt så långa som i Norge och Finland.
Cecilia Routledge, Global Director för Energy & Facilities på svenska batteriföretaget Ctek.
Pressbild
Det politiska stödet är mycket viktigt eftersom välriktade styrmedel skapar förutsägbarhet för investeringar. Naturvårdsverkets bidrag ”Ladda bilen” gör det möjligt att satsa på laddstationer vid bostäder och arbetsplatser. I somras beslutade Energimyndigheten att satsa på regionala elektrifieringspiloter till en kostnad på 1,4 miljarder.
Totalt planerar man att bygga 139 laddstationer för tunga transporter senast hösten 2023. Den nya regeringen presenterade dessutom under november månad nya riktade satsningar på Klimatklivet samt laddning för tunga transporter.
I Tidöavtalet kan man bland annat läsa om satsningar på publika laddstolpar för lätt trafik och elektrifiering av tunga transporter. Det ska ges dels för att stötta utbyggnaden i områden där utbyggnaden idag går långsamt, till exempel i glesbygd där det behövs en tätare laddinfrastruktur och där de ekonomiska förutsättningarna för drift av denna är sämre. Dels genom att riva hinder, sänka kostnaderna för och ställa krav på utbyggd laddinfrastruktur.
Ett stort hinder för utbyggnaden av laddstationer är de långa handläggningstiderna hos elnätsägarna, där det förekommer att väntetiden varit upp emot åtta månader. Detta får inte bromsa elektrifieringen av transportsektorn och regeringen bör därför agera mot elnätsföretagen.