DET HÄR ÄR FÖRSTA DELEN I ARTIKELSERIEN "VÄRDEGEMENSKAP?". HAR DU TANKAR KRING ÄMNET? MAILA GÄRNA!

”Vad ska jag göra med allt det här?” Nisreen Alnaasan, lärare och integrationspedagog från Gaza, minns häpnaden när högen av platta Ikea-paket dök upp i lägenheten i Hallstavik, tio mil norr om Stockholm, dit hon flyttade som nyanländ för 15 år sedan.

– Paketen låg ouppackade i två månader. Till slut kom en kommunal tjänsteman och hjälpte mig att skruva ihop alltsammans, berättar hon.

Bortsett från denna första kulturkrock – och att det kändes lite tomt och ensamt i det lilla brukssamhället – såg inte Nisreen anpassningen till Sverige som något större problem.

"Kultur och lagar inget problem"

I dag bor hon i en villa i Älvsjö med sin man och jobbar som arbetsledare för samhällskommunikatörerna inom ABF Stockholm. Uppgiften är att på 100 timmar ge nyanlända ”en grundläggande förståelse för det svenska samhället”.

Sverige skiljer sig kraftigt från de flesta andra länder i världen när det gäller hur människor ser på bland annat jämställdhet, familj och personlig frihet, visar undersökningar från forskargruppen World Value Survey.

– Själv hade jag bara ett enda mål när jag kom, att lära mig svenska och börja jobba så snart som möjligt. Det här med kultur och lagar var inget problem, jag har alltid läst romaner på olika språk och är van vid skillnader, säger Nisreen.

Det var just hennes nyfikenhet på andra människor och på det mångkulturella – ihop med intresset för pedagogik – som gjorde att hon ville jobba med samhällsorientering. Och hon ser den nya lag om samhällsorientering som infördes 2010 som ett stort steg framåt.

"Måste förstå andemeningen"

– Nu får alla undervisningen på sitt eget språk, vilket gör att de kan diskutera och ställa följdfrågor. Fokus ligger på dialog och reflektion, för att folk ska förstå logiken och andemeningen bakom lagarna, vilket ju är det viktiga, säger Nisreen.

Att samhällsintroduktionen tidigare inte var tillräckligt bra håller Nisreen med om.

– Jag träffar ofta människor som har bott i Sverige i 20-30 år har mindre kunskap om lagar och regler än våra deltagare i dag.

Upptagna av sin rädsla

– Tyvärr är det också vanligt att nyanlända kommer till våra kurser med felaktig information som de har fått från äldre landsmän. Det är viktigt att folk får samhällsorienteringen tidigt innan de påverkas av felaktiga rykten, säger hon.

Det gäller särskilt i frågor om barnuppfostran och relationen till socialtjänsten.

– Många är väldigt bekymrade för sitt föräldraskap. De känner sig otillräckliga och är jätterädda för att socialtjänsten ska ta deras barn. De blir så upptagna av sin rädsla att de inte kan fokusera på SFI eller på samhällsorienteringen, säger Nisreen.

Genom att socialsekreterare bjuds in till kursen får deltagarna träffa en människa

av kött och blod som de kan ställa frågor till.

– Att myndigheterna hjälper till spelar stor roll för att bygga tillit, säger Nisreen.

Är målet att folk ska ändra sina värderingar?

– Det är inte vår uppgift. Förändringen kommer inifrån dem själva. Det är de nyanländas jobb att hitta sin väg, hur de ska anpassa sig. Det vi kan göra är att ge dem information, verktyg och möjlighet att reflektera.

Så vad är målet?

– Hållbar integration, det sker när man som nyanländ börjar identifiera sig med Sverige som land, med Sveriges lagar och regler. Att man har en gemensam värdegrund. Men också att det finns en ömsesidig förståelse och respekt.

Vilken gemensam värdegrund behövs tycker du?

– Den ska vara byggd på mänskliga rättigheter, jämställdhet, hbtq-rättigheter och religionsfrihet. Det är jätteviktigt att familjer och myndigheter har samsyn kring de här sakerna, säger Nisreen Alnaasan.

– Men att tvinga alla att bli precis som svenskarna skulle fungera dåligt. Alla i Sverige tycker ju inte heller lika. Att inkludera människor är mycket bättre. Jag tror att alla är kapabla till att hitta en fungerande balans.