I somras var trebarnspappan Bekhzod Isamukhamedov hemma hos en svensk familj för första gången. Då hade han bott nästan sex år i Sverige.
– Jag gillar verkligen Stockholm, men jag var trött på att inte ha några vänner. Så jag provade att fylla i mina uppgifter hos Kompis Sverige, berättar Bekhzod, som då bodde i Botkyrka men som nu har flyttat med sin familj till Ronna i Södertälje.
Först hände ingenting, men på tredje försöket svarade Mathias Lundeberg, tvåbarnspappa i Sköndal, som även han var på jakt efter nya vänner.
– Jag är jätteglad för det. Mathias är en mycket bra människa. Det här har lyft mitt liv till en ny nivå, säger Bekhzod.
Värme som inspirerar
Nu pryds anslagstavlan i Mathias radhus av foton på Bekhzods och Mathias äldsta döttrar, nio och tio år gamla. Tjejerna blev kompisar direkt och började umgås på Snapchat.
– Det finns en värme hos Bekhzod som inspirerar. Och vi har mycket gemensamt som småbarnspappor. Alla i min familj upplever matchningen som en supergrej, säger Mathias.
Den ideella föreningen Kompis Sverige, som matchar ihop nya och etablerade svenskar, samarbetar med flera kommuner bland annat Värmdö, Sollentuna, Haninge och Botkyrka.
– För båda sidor gäller det att få sociala kontakter utanför sin bubbla som kan stärka känslan av samhörighet och tillit. Vilket samtidigt gör det lättare att ta in information om samhället, säger Natassia Fry, grundare till Kompis Sverige.
Fokus på kvinnor
Botkyrka kommun har under hösten startat upp ett nytt partnerskap med Kompis Sverige, med särskilt fokus på utrikesfödda kvinnor och vägar in på arbetsmarknaden.
– Många har bott här länge men saknar både kontakter och kunskap om samhället. Vi tror det är lättare för en förening som den här att närma sig medborgarna på ett icke-laddat sätt, säger Rita de Castro på kommunens socialförvaltning.
Kompis Sverige bygger ut matchningen med sociala aktiviteter som teater, utflykter, språkkaféer och workshops där deltagarna kan mötas och lära sig mer om Sverige.
Vilken kunskap är det som behövs?
– Du kan inte komma någonstans om du inte förstår de sociala koderna. Du behöver också förstå demokratin, lagstiftningen och hur skolan fungerar, även hur vi ser på jämställdhet och kvinnors rättigheter, säger Rita de Castro.
Alla tar inte in informationen under de första åren i Sverige eftersom det är så mycket annat som ska lösas då, framhåller hon. En del kvinnor fullföljer aldrig SFI utan blir kvar hemma med barnen.
– Du kan inte begära att människor med annan bakgrund och religion ska ta till sig vår livsstil fullt ut. Men man behöver ges verktyg för att förstå hur vi tänker och varför, så att vi kan mötas på ett jämlikt sätt, säger Rita de Castro.
Olika mentaliteter
Tuyana Mörklöv jobbar på Öppna förskolan i Hallunda, Botkyrka, och leder även kurser i föräldraskap med rollspel och reflektionsövningar.
Tuyana är också aktiv i Kompis Sverige och räknas där som ”etablerad svensk”, efter tio år i landet. Hon berättar att hon har fått alla sin vänner genom organisationen.
– Att skaffa kompisar i Sverige är jättesvårt. Här i Norsborg där jag bor finns det så många olika mentaliteter, man småpratar inte så mycket med grannarna. Och det tar lång tid i ett nytt land innan man kan skämta om samma saker, säger hon.
Bekhzod har inte förändrats så mycket av att bo i Sverige, tycker han.
– Men jag har nog blivit lugnare som människa. Och jag bestämmer alltid tid i förväg innan jag hälsar på någon. Det svenska sättet har blivit normalt för mig.
"Viktigt att våga sig ut ur den egna gruppen"
Eliz Lindström jobbar som verksamhetsutvecklare i Huddinge kommun, bland annat med nyanlända flyktingar. Att komma in i samhället handlar ofta om att göra sig mindre beroende av familjen, menar hon.
– I en del kulturer är familjen både a-kassa, arbetsförmedling, pensionskassa och domare, säger hon. Kommer du på kant med familjen då får du stora problem. Man måste alltså hjälpa folk att hitta andra vägar, för att de ska få ett oberoende och jobba upp kontakter utanför den egna gruppen, säger Eliz Lindström.
Det är därför föreningslivet är så viktigt, menar hon.
– Jag tror väldigt starkt på det. Om du kommer in i ett fotbollslag till exempel, då börjar du bygga relationer till folk som du inte skulle träffa annars.
– Men alla vi, även infödda svenskar, är så rädda för att umgås eller ens prata med folk som inte är precis som vi själva. Men vågar man ta det steget då får man ett helt annat kontaktnät, säger Eliz Lindström.