– Sen den 7 oktober har både föräldrar och lärare från Stockholm och andra orter hört av sig till oss för att be om råd och hjälp. Många skolor tycker det är svårt att hantera sådana här situationer, det vet vi sedan tidigare, säger han.
Stockholms utbildningsförvaltning skickade direkt efter krigsutbrottet ut ett stödmaterial om Israel-Palestinakonflikten till stadens skolor, som bland annat har tagits fram tillsammans med SKMA.
Hakkors på fyra skolor
– Än så länge har en handfull incidenter rapporterats in till oss, berättar Susanne Tidestrand, som samordnar Utbildningsförvaltningens arbete mot våldsbejakande extremism.
Fyra skolor har fått hakkors klottrade på väggen, på en skola har en elev gjort hitlerhälsningen och i ett fall har en elev kommit till skolan draperad i en Palestinaflagga.
– Gränsdragningen i det senare fallet kan vara svår eftersom vi har yttrandefrihet. Det vi vill är att skolorna ska våga prata om det, säger Susanne Tidestrand.
Kriget i Gaza har lett till starka känslor på många håll. Men i skolorna har det varit relativt lugnt, enligt Mitt i:s rundringning.
Petter Beckman
Ingen fortsatt ökning
Inrapporteringen av antisemitiska händelser till Utbildningsförvaltningen har inte heller eskalerat under november eller december.
– Det var en liten ökning där i oktober. Därefter har den inte fortsatt eller ökat, säger Susanne Tidestrand.
När Mitt i ringer upp några skolor är beskedet från rektorerna det samma: inga större problem med motsättningar eller hat kopplat till kriget.
– Vi har elever som har mist familjemedlemmar i Gaza och som varit ledsna. Men vi har inte hört något nedsättande som sagts mot judar, berättar Martin Malmberg, rektor på Rinkebyskolan.
Otillåtet att stötta Hamas
Många elever är arga på Israel och stödjer "ett fritt Palestina".
– Det är en åsikt man får ha och uttrycka, så länge man inte stöder terrorstämplade organisationer. Bara i ett fall har en elev uttalat stöd för Hamas och då har vi direkt kontaktat vårdnadshavarna, säger Martin Malmberg.
Han framhåller hur skolan, föreningslivet, stadsdelen och polisen utvecklade bra former för att samverka i samband med koranbränningarna förra året.
– Det har man nytta av nu. Det finns många starka krafter här i Järva som vill ha lugn och dialog, säger Martin Malmberg.
Kriget i Gaza: Man slutar prata med vissa vänner
Kriget i Gaza delar upp stockholmarna i två läger. Att balansera mitt emellan är svårt, tycker många. "Det blir lätt en förgiftad stämning, även mellan vänner, säger Diana Schwarcz på Östermalm.
Tre unga män som passerar i Mall of Scandinavia tycker inte det är så mycket att diskutera.
– Free Gaza, det är allt vi har att säga!
De flesta som Mitt i pratar med säger nej till att ställa upp med med namn och bild i tidningen. Hur påverkas vi av kriget? Frågan är för känslig.
– Jag såg att moskén på Södermalm blev attackerad och sånt bidrar till osäkerheten. Jag är engagerad, men väljer att hålla det för mig själv, säger en 28-årig ekonomtjej.
Följer inte med och käkar
En 21-åring i Sollentuna, starkt engagerad på Palestina-sidan, säger att han helt har slutat prata med de kompisar som inte håller med.
– Jag följer inte heller längre med och käkar på restaurangkedjor som man vet stöder Israel. Det gör livet lite tråkigare. Men när man ser hur barn blir mördade vill jag inte att mina pengar ska skickas dit, säger han.
Robin, en 22-åring i Solna, berättar att han känner sig mer otrygg när han går genom centrum om kvällarna.
– Den här ökade uppdelningen gör att man tänker att man kan bli påhoppad, säger han.
Placeras i ett fack
En 36-årig kvinna med iransk bakgrund tycker att folk lätt placerar in henne i ett fack när hon säger att hon säger att hon stöttar palestinierna.
– Då tror somliga att man också stöttar Hamas och den iranska regimen. Men Hamas är inte det palestinska folket. Och vi har ju demonstrerat mot den iranska regimen i slöjfrågan.
Hon tycker framförallt att kriget ger henne skuldkänslor.
– Vi lever i en vardag här där vi tar allt för givet, samtidigt som vi ser hur barnen i Gaza drabbas så fruktansvärt.
Diana Schwarcz, pensionär på Östermalm har många judiska bekanta.
– Jag vet många som känner sig alltmer hotade. De som håller på Palestina har blivit så många och är på väg att ta över, säger hon.
Mer saklig ton
Själv påverkas hon inte så mycket av konflikterna.
– Men jag märker att det lätt blir en förgiftad stämning med förskräckliga diskussioner, både inom familjer och mellan vänner.
Ann-Louise, en 58-åring i Solna har reagerat på den hårda tonen på sociala medier.
– Jag tycker det är fruktansvärt att man kan uttala sig så skarpt och kategoriskt som många gör på båda sidor. Man borde kunna hålla en mer saklig ton.
Hur påverkas du av Gaza-kriget?
Joseph Ghebrengus
Petter Beckman
Joseph Ghebrengus, Farsta Strand
– Man måste vara lite mogen och skilja mellan det personliga och det politiska. Man kan ju ha starka känslor utan att ta ut det på andra människor. Jag tycker det var helt fel det som Hamas gjorde, men det Israel gör är inte heller rätt. Jag förstår israelernas rädsla, men deras bombningar av oskyldiga kommer att slå tillbaka mot dem själva i längden.
Isa Lundqvist
Isa Lundqvist, Solberga
– Jag försöker kolla så lite som möjligt på videor från kriget. Det är så hemskt, mitt psyke pallar inte den brutaliteten. Jag tycker synd om de civila palestinierna och tycker att alla medier borde lyfta fram båda sidorna mer. Nu har det blivit väldigt uppdelat, sociala medier mot gammelmedia. På Instagram och Tiktok är det mest palestinska sidan som syns. Det gör att människor får helt olika bild av vad som händer.
Martin Mivér
Petter Beckman
Martin Mivér, Täby
– De flesta jag känner tycker nog ganska lika, att Hamas attack var en katastrof och att det är svårt att se hur Israel ska kunna få bukt med hotet på fredlig väg. Men jag förstår att många som följer andra nyhetsmedier än de svenska har en helt annan verklighetsbild. Den här starka uppdelningen gynnar inte någon.
Diana Schwarcz, Östermalm märker av hur Israel-Palestina-kriget påverkar det sociala livet runtomkring henne. "Det blir lätt en förgiftad stämning", säger hon.
Petter Beckman
Diana Schwarcz, Östermalm
– Jag märker att det lätt blir en förgiftad stämning med förskräckliga diskussioner, både inom familjer och mellan vänner, även om jag inte påverkas så mycket själv. De som håller på Palestina har blivit en så stor del av befolkningen och är på väg att få övertaget. Jag känner mig inte särskilt hotad, men jag vet många judiska bekanta som gör det.
