Gunilla Karlsson bor i hyresrätt, alldeles intill Solna centrum. Hon har alltid hyrt, har inte råd att köpa, berättar hon.

Gunilla tycker att det behövs fler hyresrätter, det skulle gynna flera grupper, menar hon.

– Det är många äldre som sitter i stora lägenheter och inte har möjlighet att byta till något mindre.

Gunilla Karlsson ger tummen upp för fler hyresrätter.

Stefan Källstigen

Ett av de rödgrönas stora löften när de knep makten efter valet 2022 var att få fart på byggandet av just hyresrätter i ett Solna dominerat av bostadsrätter.

Hur har det gått?

Mitt i följer i halvtid efter valet upp fem reformer och satsningar ur Solnakoalitionens regeringsprogram för 2022-2026.

1. Snabbspår för hyresrätter

"Hälften av alla nya bostäder som byggs under mandatperioden ska vara hyresrätter", slås fast i regeringsprogrammet. Nya regler, som att byggherrar får lov att hyra mark istället för att köpa, har införts i syftet.

Eftersom mycket att det som byggs idag beslutades om för flera år sedan har Mitt i begärt ut siffror över bygglov som beslutats om sedan oktober 2022. De visar att 613 hyresrätter, 839 bostadsrätter och 95 äganderätter fått bygglov. Det blir 40 procent hyresrätter. 

– Det visar att vi är på rätt väg, säger kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka-Salam (S). 

400 hyresrätter, bland annat i Huvudsta och Bergshamra, tillkommer genom överenskommelser som tecknats med olika byggbolag sedan rödgröna tillträdet.

Den största som gäller 800-900 lägenheter i Järvastaden ser dock ut att bli bostadsrätter. 

– I etappen ingår Järvastadens nya mellanstadium och i just det här projektet har skolan varit prio framför upplåtelseform. Men jag är tydlig med att även Järvastaden ska ha blandade upplåtelseformer, säger Sara Kukka-Salam. 

I Bergshamra planeras 50-100 hyresrätter på den här platsen. En principöverenskommelse slöts tidigare i år.

Malin Lövkvist

2. Fler bostäder för barnfamiljer

En stor del av dem som flyttar från Solna är vuxna i åldern 30-45 och barn mellan noll och fem år. Flyttströmmen gör att Solna mister skattepengar, och särskilt barnvänligt framstår det ju inte heller. 

Solnakoalitionen lovade "fler bostäder för barnfamiljer" och slopade snart M-styrets "storlekskrav" om en viss andel bostäder på minst 100 kvadratmeter. "Det finns många familjer som klarar sig utmärkt med en välplanerad "compact living"-fyra på 89 eller 94 kvadrat, sa Sara Kukka-Salam (S) då.

Bygglovsstatistiken från de senaste två åren visar att 15-55 procent av bostäderna blir minst fyra rum och kök. 

I samtliga principöverenskommelser finns krav på 25 procent fyror och femmor. Hur många kvadrat barnfamiljerna får återstår dock att se. 

Järvastaden är den stadsdel där det planeras för högst andel stora lägenheter.

Stefan Källstigen

3. Påbörja ett kollektivhus

Att börja bygga Solnas första kollektivhus, i bemärkelsen bostadshus med lokaler för matlagning, samkväm och hobbies, finns med i regeringsprogrammet.

– Där går det trögare. I det ekonomiskt tufft läge så har största fokus varit att komma igång med hyresrätter över huvudtaget. Men jag utesluter inte att vi hinner få till ett sådant projekt innan mandatperioden är slut, säger Sara Kukka-Salam (S).

4. Klimatsmarta hus i trä 

Inför valet lanserade Socialdemokraterna en vision om ett Solna i trä. Målet hängde med in i regeringsprogrammet: "Hälften av all nybyggnation som planeras i Solna under mandatperioden ska vara i trä eller andra klimatsmarta material med lika låga utsläpp".

Några regelrätta trähus återfinns inte bland de nyss beslutade kvarteren, utan mest tegel och puts även om "träinslag" kan förekomma. Enligt Kukka-Salam (S) kan trähus dyka i projekt framåt. 

– Ambitionen kvarstår. Jag har dialog med flera byggherrar som sitter och skissar på trähus nu. Återbruk är ett annat sätt att bygga miljövänligt, som i Södra Hagalund till exempel, där man nyligen bestämt att bevara byggnader.

Trähusen i Sundbyberg får politiker att dregla även på andra sidan kommungränsen.

Fredrik Hjerling/Sundbyberg stad

5. Trygghet vid bostadsrenovering

I flera av Solnas stadsdelar pågår eller planerar kommunala Signalisten stora stamrenoveringar. I Bergshamra har 100 personer redan flyttat, uppger Hyresgästföreningen, och oron för totalrenovering och höga hyror är stor även om visst hopp väcktes med maktskiftet.

Styret vill nämligen "säkerställa att hyresgäster har råd att bo kvar efter stamrenoveringar", genom exempelvis frivilliga tillval och hyresrabatter.

Ett löfte som Signalisten levererar på, anser ordföranden Jimmy Blomqvist Larsson (S).

– Den viktigaste förändringen är att vi nu samarbetar med de boende i stället för att hamna i fejd med dem. I Bagartorp togs tre renoveringsnivåer fram, 92 procent av hyresgästerna sa ja till renovering. I Bergshamra ska vi också försöka gå de boende till mötes där det är tekniskt möjligt.

Stiftelsen har skrotat sin gamla ombyggnadsstrategi från 2017.

– Den gick ut på att totalrenovera våra områden, nu ska vi i stället ta varje projekt för sig. Vi ska göra allt vi kan för att hyresgäster ska slippa flytta på grund av renoveringar som de inte får vara med och påverka.

Husen på Rådjursstigen i Bergshamra hör till de som ska renoveras, frågan är i vilken omfattning.

Åsa Sommarström