För några veckor sedan gick 112-åriga Essingebon Gunborg Hancock ur tiden.

Sedan dess är Gärd Stålhammar äldst i länet.

– Ja, de säger så, säger Gärd och skakar lite på huvudet.

Osannolikt nog är hennes granne Brit Lange, som bor i ett likadant rum fast i våningen under, näst äldst.

Av alla Stockholms läns invånare är det bara dessa två kvinnor i Edsberg som är födda före 1916.

– Ja, vi tar bra hand om våra gamla här, skojar Helén Lampert Sandin, aktivitetssamordnare på Edsbergs äldreboende.

Någorlunda sunt

Både Gärd och Brit är hyfsat pigga, berättar Helén, men båda har svårt med hörseln. Så Helén som är van att tala med lagom styrka för att göra sig hörd men utan att skrika i 109-åriga öron bistår Lokaltidningen Mitt i med intervjun.

Helén Lampert Sandin hjälper till när Lokaltidningen Mitt i ska intervjua länets två äldsta invånare, Gärd Stålhammar och Brit Lange.

Helén Lampert Sandin hjälper till när Lokaltidningen Mitt i ska intervjua länets två äldsta invånare, Gärd Stålhammar och Brit Lange.

Tomas Stark

Gärd funderar en stund när hon får frågan om hur det kan komma sig att hon har levt och fått vara frisk så länge. Sedan svarar hon:

– Jag har levt ett anständigt liv. Inga cigaretter och inget snus.

Helén konstaterar att båda 109-åringarna har levt någorlunda sunt. Och så föreslår hon att kärlek kanske är viktigt också.

– Ja, det är det ju, säger Gärd och skrattar.

Gärd Stålhammar har varit änka i många år men levde länge som sambo med en man från Italien, där hennes son numera bor. "Vi reste mycket dit, han gillade väl landet", konstaterar Gärd.

Gärd Stålhammar har varit änka i många år men levde länge som sambo med en man från Italien, där hennes son numera bor. "Vi reste mycket dit, han gillade väl landet", konstaterar Gärd.

Tomas Stark

Båda kommer norrifrån

Gärd växte upp i Östersund och flyttade till Stockholm för att studera när hon var 18 år.

Inte heller Brit är född i Stockholm. Hon föddes på en ö i Nordnorge. Familjen var de enda som bodde där och hennes pappa drev en butik. Folk från grannöar rodde dit för att handla.

– Sedan blev hon guvernant och passade barnen i en familj på en grannö innan hon några år senare flyttade till Sverige, har hon berättat för mig, säger Helén.

Gärd sitter nära och håller Brits hand men uppfattar inte riktigt resonemanget.

– Oj oj oj, jag hänger inte med. Vad hopplös jag är, säger hon.

– Nej, Gärd, du hänger med så bra så! säger Helén.

Och det stämmer. När Lokaltidningen Mitt i:s reporter ska tacka för sig har Gärd full koll på läget.

– Tomas från tidningen, tack för i dag, säger hon.