Bussbolaget Nobina gjorde i höstas stickprovskontroller på 665 bussavgångar i Stockholmsområdet med totalt 11 694 passagerare. Av dessa var det bara 76 som använde bältet – en andel på 0,65 procent.

Detta kan jämföras med Skånetrafiken och Västtrafik där andelen var 13-14 procent.

Inga tvetydigheter

Allt detta gällde bussar som var utrustade med bälten, vilket gäller för cirka 60 procent av alla SL-bussar. Och lagen är glasklar: finns det bälte på platsen där man sitter är det olagligt att inte spänna fast sig.

– Det betyder att man kan bötfällas vid en poliskontroll. SL kan också avvisa resenärer som inte använder bältet, säger Elin Lindström, presskommunikatör på SL.

Hon har inga uppgifter om att det skulle ha skett några sådana poliskontroller på länge. Men det händer att busschaufförer hamnar i konflikt med resenärer som vägrar spänna fast sig.

Kan skada andra

– Vi ser det här som ett jättestort problem. Det är viktigt att ha bälte inte minst som skydd för andra. Om bussen välter kan man skada medpassagerare ganska allvarligt om man inte är fastspänd, säger Elin Lindström.

Enligt tidigare undersökningar är många resenärer omedvetna om lagstiftningen. Många tänker att bussar är säkra platser. Bekvämlighet och känslan av att ingen annan gör det kan också spela en roll.

Passagerarnas eget ansvar

Sämst på att spänna fast sig är ungdomar och äldre personer, visar en rapport från Svensk Kollektivtrafik.

– Vi på SL har försökt bli bättre. Vi ställer högre krav i de nya avtalen att bussarna ska ha förinspelade utrop flera gånger under resan: "Kom ihåg att ta på dig bältet". Men ansvaret att följa lagen ligger på varje enskild människa, säger Elin Lindström.