Att GöteborgDirekt hamnar hos Porter Pelle nere vid Klippans småbåtshamn är förstås en tanke. Det är här som Amanda Peeker hamnar på scen tillsammans med pappa Ralph, Torben Ferm och Magnus Rosén.

Aktade namn där de förstnämnda huserade i Snowstorm och den sistnämnde i Hammerfall. 25 november är det dags igen.

– Jo, det blir en del covers från musiken som pappa och Torben har gjort, erkänner hon.

– Men vi har börjat smyga in originallåtar också.

Från själ och hjärta

Det är musik som Amanda Peeker gör på egen hand härtappad från själ och hjärta.

– För mig är det viktigt att jag står bakom det jag sjunger och jag vet att jag har texter i mig till fler låtar.

För pappa Ralph Peeker, sångaren som sadlade om till läkare, har det länge varit en dröm att få sjunga tillsammans med sin dotter. Men hennes scenskräck har satt käppar i hjulet.

– Jag har stark social ångest, som kommer ofta och framför allt då jag står i centrum. Det är förstås paradoxalt då man vill att ens musik ska synas och höras, säger hon som sökt hjälp för det och är tacksam att pappa sköter snacket på scen.

Pandemin positiv

Pandemin gav märkligt nog mycket för Amanda Peeker, som på ett år kommit med sju singlar varav flera med eget material.

– Jag skaffade coronahund, coronapojkvän och coronautbildning, skämtar hon.

– Allt gick av bara farten och absolut, musiken kom också under coronan. Så på sätt och vis har pandemin varit positiv för mig.

Har ett entourage

Hon har ett entourage av rutinerade musiker omkring sig. Eller vad sägs om rutinerade gitarristen Olle Junholm, keyboardisten Marcus Berlund (Million) producenten Håkan Glänte och Lasse Kronér.

Förutom pappa Ralph och Torben Ferm då.

– Jag tror inte att jag hade försökt om jag inte hade haft det nätverket. Annars hade jag nog frågat mig ”Varför ska jag?”. Men jag har tur som har en pappa som är drivande och säger ”Varför ska du inte?”.

Nu vill hon fortsätta spinna vidare med sin musik.

– När jag började skriva min egen musik kom ett annat driv. Det var häftigt att se att det som jag hade i huvudet kunde bli verklighet.