Majorna

Grönsaksgryta med ris, soppa, hembakat surdegsbröd och mangodryck. Lunchrestaurangen på hörnet vid Chapmans torg skulle kunna vara som vilket Majornahak som helst. Men så är det inte.

Under namnet Govindas drivs liknande matställen runt om i hela världen av den religiösa rörelsen Hare Krishna, som ofta förknippas med dans, trummor och sång ute på gatorna.

Oset från serveringen letar sig ut från matsalen och in i templet, som utgör en del av den spartanska lunchlokalen.

Här sitter man på kuddar vid låga bord och skorna lämnas på utsidan. Ur högtalarna strömmar meditationsmusik med trummor och bjällror samtidigt som Hare Krishna-mantrat upprepas gång på gång.

Kritik mot rörelsen. Hare Krishna beskrivs ofta som en sekt, något som Anders Lindström slår ifrån sig. "Det finns ingen som kontrollerar mig", menar han.

Markus Andersson

Har bott i kloster

Anders Lindström är munk inom Hare Krishna och gör sin tjänst i templet i Majorna. Han har tidigare bott i kloster, bland annat i Madrid och hade gärna gjort det igen, men eftersom det inte finns något i Göteborg så får han hålla tillgodo med en vanlig lägenhet.

Utöver tjänsten i templet studerar han till studie- och yrkesvägledare.

– Jag lever egentligen ett ganska vanligt liv, men som munk finns det vissa regler. Men lever man i celibat, använder inga berusningsmedel som alkohol, droger eller kaffe. Sedan undviker vi livsmedel som kött, ägg, svamp och vitlök eftersom det gör energierna i kroppen tröga. Jag undviker kött eftersom jag inte vill ta någons liv.

Det är bara när han är på Govindas som han är iklädd de typiska ljusa tygstyckena och bär den guldfärgade symbolen i pannan.

– Den ska föreställa Krishnas fötter och det är ett sätt att försöka bli ödmjuk. Om man vill närma sig gud så gör man det underifrån.

Udda uttryck. Från början hade Anders Lindström svårt att förstå det glädjefulla uttrycket och hade på den tiden en bild av att yoga och religion krävde en allvarlig sinnesstämning.

Markus Andersson

Materiella världen ett hot

Anders Lindström växte upp på landsbygden utanför Göteborg. Redan i tonåren hade han en stark vilja att söka efter ett högre syfte i livet, men att han skulle hitta det han sökte hos Hare Krishna hade han aldrig kunnat tro.

– Mina föräldrar var socialister och ateister, så jag hade ingen koppling alls till religion eller gud under min uppväxt. Jag kände bara en sådan oemotståndlig motivation till att få reda på mitt egentliga syfte och var någonstans jag skulle investera mina energier.

För honom handlar mycket om att inte låta sig dras med i materialism och att söka kortsiktiga tillfredsställelser. Ett sätt att hålla fokus på att uppnå andevärlden är att meditera Hare Krishna-mantrat, som enligt läran ska upprepas minst 1 728 gånger per dag.

– Utan att chanta, som det kallas, så blir det mycket svårare att leva som munk. För att portarna till den andliga världen ska hållas öppna behöver man ständigt göra något för det.

Meditation. När en Krishnaanhängare sjunger mantrat använder han sig av ett radband med 108 kulor för att kunna hålla rätt på hur många gånger man chantat.

Markus Andersson

Kritiserad rörelse

Hare Krishna beskrivs ofta som en sekt, vilket är utgångspunkten i bland andra podcasten "Sekter" och i boken "Sektbarn: ett reportage om de utvalda för paradiset" av frilansjournalisten Charlotte Essén.

I båda beskriver vittnesmål framför allt hur barn inom rörelsen genom historien utsatts för vanvård, övergrepp och tvingats leva separerade från sina föräldrar, vilket har lett till stora anknytningsproblem.

Att Hare Krishna skulle vara en sekt är något som Anders Lindström bestämt slår ifrån sig.

– Det är ingen som kontrollerar mig, till exempel vad jag gör med mina pengar, om jag lever i celibat och så vidare.

När det gäller barnen menar han att det inte finns någon filosofi inom rörelsen som skulle försvara att barn for illa.

– Tvärtemot skulle jag säga. Här är alla barn väldigt väl omhändertagna. Titta bara på barnen som är här.

Vegetariskt. I hörnet Timmermansgatan/Karl Johansgatan ligger lunchrestaurangen Govindas som drivs av den religiösa Hare Krishna-rörelsen.

Markus Andersson

"Fanns ingen kontroll"

Däremot tror han att, då rörelsen växte explosionsartat i slutet av 70-talet, så hade man svårt att hålla koll.

– Det kom in folk från överallt och det fanns ingen kontroll för vilka som gick med. Det är inget ovanligt när det kommer till nystartade rörelser.

Anders Lindström menar att rörelsen och dess ledare har mognat.

– Jag har svårt att se hur sådana hemska saker skulle hända idag, åtminstone inte mer inom Hare Krishna än någon annanstans. Min far sa, efter att han lärt känna vår rörelse att "Ja, skulle alla vara som Hare Krishna skulle det vara fred på jorden".

Materiell värld. Anders Lindström menar att vi lever i ett andligt uttorkat samhälle där fler skulle må bra av att utforska det högre medvetandet.

Markus Andersson