Utbildningsnämndens ordförande Paul Gustafsson (M) ber att få ta del av Mitt i:s frågeställningar om Cecilia Sonefors brev via mejl.
”Förändringarna på Finnstaskolan syftar till att ge alla elever i kommunen bättre möjligheter, även de som behöver läsa inom anpassad grundskola och gymnasieskola, samt ge skolan förutsättningar att arbeta med insatser som förhoppningsvis kommer att ge resultat”, skriver Paul Gustafsson.
Mitt i får inte svar på huruvida kommunen kommer att tillföra personal i de klasser som slås ihop till hösten. Detsamma gäller frågan om hur mycket kommunen sparar på tjänster man inte ersätter.
Kö till Jensen
Han framhåller att friskolan Jensen förskola och grundskola har kö till sin verksamhet, och konstaterar därför att det "visar att vårdnadshavare aktivt väljer denna typ av verksamhet”.
Denna situation påverkar en del av de kommunala skolorna. Paul Gustafsson skriver att det är "utmanande då skolorna behöver anpassa sin verksamhet efter behov". I Broområdet har elevantalet sjunkit på de kommunala skolorna. Han skriver att detta har gjort att man har "kunnat utveckla annan kommunal verksamhet". Vad som åsyftas framgår ej.
Svaret: Har satsat stort
Enligt Paul Gustafsson har styret i Upplands-Bro gjort stora satsningar på skolan i flera år, och man har tilldelat sina skolor "en av de högsta ersättningarna i regionen under vår mandatperiod". Det faktum att man tar ut låga hyror jämfört med andra kommuner ger politiken möjlighet att investera i verksamhet och skola, menar Paul Gustafsson.
Som exempel nämner han dels att det finns flera språkspår, dels "ett erbjudande om ett större specialpedagogiskt stöd".
När Mitt i får tag på Paul Gustafsson på telefon för att ställa följdfrågor, uppger han att en risk- och konsekvensanalys görs gällande de tjänster som försvinner från elevhälsoteamet på Finnstaskolan. Vad denna visar har han ingen kunskap om, det ligger på tjänstepersonerna.
– Det ligger alltid till grund utifrån det jobb som utbildningschefen gör och de förhandlingar som sedan blir med fack och så vidare.
Paul Gustafsson håller inte med Cecilia Sonefors om att de styrande politikerna inte skulle ha förståelse vad den friskoleinriktade politiken gör med den kommunala skolan.
– I vår politik är det ju faktiskt så att vi jämställer kommunal skolor och friskolor.
Pedagogens larm: "Vilka barn får åka med i båten?"
I skuggan av friskolans etablering får den kommunala skolan i Bro en allt tuffare tillvaro. Med färre elever slås klasser ihop och personal görs övertalig. Något som riskerar gå ut över eleverna, larmar personal.
"Vi står inför orimliga prioriteringar, eftersom vi helt enkelt inte kommer att räcka till. Vilka barn ska få åka med i båten?".
Det skriver specialpedagogen Cecilia Sonefors i ett brev till politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Upplands-Bro.
Hon har arbetat i 14 år på F-6-skolan Finnstaskolan i Bro, här går omkring 400 elever. Hennes gräns för vilka åtstramningar arbetsplatsen tål gick nyligen då en kollega i elevhälsoteamet gjordes övertalig.
Cecilia Sonefors är specialpedagog i Upplands-Bro. I bakgrunden syns hennes arbetsplats Finnstaskolan.
Stefan Källstigen
– Hon har jobbat mycket med sociala frågor, trygghetsskapande arbete, konflikthantering, skolfrånvaro och träffar de som sitter hemma.
Kollegor som slutar
Efter sommarlovet kommer totalt tre kollegor i elevhälsoteamet att saknas, dels den övertalige samt två tjänster som inte ersatts med någon ny.
Att resurserna blir färre påverkar undervisningen, anser Cecilia. I brevet står att läsa: "Vems är ansvaret när vi inte längre kan uppfylla det som står i skollagen?"
– Det mest allvarliga i den här situationen är hur vi ska kunna tillgodose behoven hos barn som har behov av särskilt stöd.
Finnstaskolan ligger i Bro och är en skola för årskurs F-6. Hit kommer cirka 400 elever dagligen och går i skolan tillsammans.
Stefan Källstigen
Inte en diskussion om friskola
Det är tydligt i mötet med Cecilia Sonefors att hon är engagerad i sitt arbete, och i sina elever. Att skriva brevet och dessutom gå ut i media var inte självklart. Hon berättar att det hela känns nervöst.
– Jag vill inte föra en diskussion om friskola eller inte friskola. Men är det den politiken som man försöker genomdriva, att man satsar mer på friskolor. Då bör politikerna i vår kommun också vara medvetna om vad det gör med den kommunala skolan.
Är de styrande politikerna medvetna om det?
– Jag skulle säga att de inte är det. Jag tänker att man tittar väldigt mycket på siffror och elevunderlag kontra skolpeng, eftersom vi får en viss peng för varje barn. Har man färre elever så ska man rimligtvis inte behöva lika många pedagoger. Så tror jag att politikerna tänker.
Enligt Cecilia Sonefors så krävs dock en dimension där politiken väger in och tar hänsyn till lokala faktorer, så som var skolan ligger, och vilka socioekonomiska utmaningar som finns just där och inom elevgrupperna.
Cecilia Sonefors menar att politikerna måste kunna se "utanför Excel" då de tar beslut gällande en skolas resurser.
Stefan Källstigen
Nya förändringar på lågstadiet
Färre elever har lett till ekonomiska åtstramningar på Finnstaskolan. Bakgrunden till det minskande elevantalet står att finna dels i friskolornas etablering, men även hur barnkullarna har förändrats.
Inför höstterminen 2023 togs beslut att lågstadieeleverna på Råbyskolan och Finnstaskolan skulle slås samman på Finnstaskolan. Och inför höstterminen 2024 så kommer samma elevers vardag att gunga åter en gång.
Skolans tre lågstadieklasser kommer nämligen att blir två, och således kommer klasserna att växa från omkring 20 till cirka 30 elever. Samtidigt flyttar fler mellanstadieelever in från Råbyskolan.
Vägen framåt
Cecilia Sonefors framhåller att vägen framåt å hennes sätt att se det borde vara att lägga mer pengar på den kommunala skolan.
– Det kan förebygga kostnader på sikt för kommunen, men även för samhället i stort. Det jag och mina kollegor sår i form av ett frö nu kommer samhället senare att få skörda. Vilka förutsättningar vill vi ge fröet att växa?
Cecilias förhoppning med brevet är att politikerna ska börja diskutera aspekterna "utanför Excel", som hon uttrycker det.
– De ska ha mer bakgrund än bara deras kostnadskalkyler. De måste ha insikt om vilka andra faktorer som påverkar behov på en skola.
Det jag och mina kollegor sår i form av ett frö nu kommer samhället senare att få skörda. Vilka förutsättningar vill vi ge fröet att växa?
Utdrag ur brevet:
Om vi för en kort stund ska förbise siffror och kalkyler, och i stället fokuserar på andra typer av kostnader såsom mänskliga värden. Vem ska jag och mina kollegor prioritera i höst? Vems är ansvaret när vi inte längre kan uppfylla det som står i skollagen? Jag och mina kollegor, de som inte gjorts övertaliga, står inför en hösttermin där vi på förhand vet att vi inte kommer kunna nå upp till det som står i skollagen. Vi står inför orimliga prioriteringar, eftersom vi helt enkelt inte kommer att räcka till. Vilka barn ska få åka med i båten, vem kommer att hänga i relingen och vem kommer sakta men säkert sjunka djupare ner i utanförskapets djup?
Källa: Cecilia Sonefors, specialpedagog, Finnstaskolan
Målet: Fler barn i friskola
"Upplands-Bro kommun vill i framtiden se att det finns en bredd av skolhuvudmän i kommunen, ca 40-50 procent av barn- och elevplatserna ska vara hos fristående huvudmän."
Målet för detta ligger 2026 på 40 procent både vad det gäller förskola och skola.
Källa: Utbildningsnämndens nämndplan 2024
Cecilia Sonefors är specialpedagog i Upplands-Bro. Hon har skrivit ett brev till politikerna i kommunen från sin arbetsplats Finnstaskolan.
Stefan Källstigen