"Vi står inför orimliga prioriteringar, eftersom vi helt enkelt inte kommer att räcka till. Vilka barn ska få åka med i båten?".

Det skriver specialpedagogen Cecilia Sonefors i ett brev till politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Upplands-Bro.

Hon har arbetat i 14 år på F-6-skolan Finnstaskolan i Bro, här går omkring 400 elever. Hennes gräns för vilka åtstramningar arbetsplatsen tål gick nyligen då en kollega i elevhälsoteamet gjordes övertalig.

Cecilia Sonefors är specialpedagog i Upplands-Bro. I bakgrunden syns hennes arbetsplats Finnstaskolan.

Stefan Källstigen

– Hon har jobbat mycket med sociala frågor, trygghetsskapande arbete, konflikthantering, skolfrånvaro och träffar de som sitter hemma.

Kollegor som slutar

Efter sommarlovet kommer totalt tre kollegor i elevhälsoteamet att saknas, dels den övertalige samt två tjänster som inte ersatts med någon ny.

Att resurserna blir färre påverkar undervisningen, anser Cecilia. I brevet står att läsa: "Vems är ansvaret när vi inte längre kan uppfylla det som står i skollagen?"

– Det mest allvarliga i den här situationen är hur vi ska kunna tillgodose behoven hos barn som har behov av särskilt stöd.

Finnstaskolan ligger i Bro och är en skola för årskurs F-6. Hit kommer cirka 400 elever dagligen och går i skolan tillsammans.

Stefan Källstigen

Inte en diskussion om friskola

Det är tydligt i mötet med Cecilia Sonefors att hon är engagerad i sitt arbete, och i sina elever. Att skriva brevet och dessutom gå ut i media var inte självklart. Hon berättar att det hela känns nervöst.

– Jag vill inte föra en diskussion om friskola eller inte friskola. Men är det den politiken som man försöker genomdriva, att man satsar mer på friskolor. Då bör politikerna i vår kommun också vara medvetna om vad det gör med den kommunala skolan.

Är de styrande politikerna medvetna om det?

– Jag skulle säga att de inte är det. Jag tänker att man tittar väldigt mycket på siffror och elevunderlag kontra skolpeng, eftersom vi får en viss peng för varje barn. Har man färre elever så ska man rimligtvis inte behöva lika många pedagoger. Så tror jag att politikerna tänker.

Enligt Cecilia Sonefors så krävs dock en dimension där politiken väger in och tar hänsyn till lokala faktorer, så som var skolan ligger, och vilka socioekonomiska utmaningar som finns just där och inom elevgrupperna.

Cecilia Sonefors menar att politikerna måste kunna se "utanför Excel" då de tar beslut gällande en skolas resurser.

Stefan Källstigen

Nya förändringar på lågstadiet

Färre elever har lett till ekonomiska åtstramningar på Finnstaskolan. Bakgrunden till det minskande elevantalet står att finna dels i friskolornas etablering, men även hur barnkullarna har förändrats.

Inför höstterminen 2023 togs beslut att lågstadieeleverna på Råbyskolan och Finnstaskolan skulle slås samman på Finnstaskolan. Och inför höstterminen 2024 så kommer samma elevers vardag att gunga åter en gång.

Skolans tre lågstadieklasser kommer nämligen att blir två, och således kommer klasserna att växa från omkring 20 till cirka 30 elever. Samtidigt flyttar fler mellanstadieelever in från Råbyskolan.

Vägen framåt

Cecilia Sonefors framhåller att vägen framåt å hennes sätt att se det borde vara att lägga mer pengar på den kommunala skolan.

– Det kan förebygga kostnader på sikt för kommunen, men även för samhället i stort. Det jag och mina kollegor sår i form av ett frö nu kommer samhället senare att få skörda. Vilka förutsättningar vill vi ge fröet att växa?

Cecilias förhoppning med brevet är att politikerna ska börja diskutera aspekterna "utanför Excel", som hon uttrycker det.

– De ska ha mer bakgrund än bara deras kostnadskalkyler. De måste ha insikt om vilka andra faktorer som påverkar behov på en skola.