Sent på söndagskvällen den 13 februari förra året avlossades dödliga skott i närheten av Skarpnäcks kulturhus. Innan natten blivit morgon gick polisen ut med att den 18-årige Skarpnäckbons liv inte gått att rädda.

– Han var en person jag sett växa upp ända sedan han var liten. Det var stor sorg både under minnesstunden och bland ungdomar i skolan, säger Sonia Kamau som är ungdomsledare i Skarpnäckskyrkan.

Det har nu gått ett år. Mordet följdes av ytterligare två söndagar med skjutningar under våren. Händelserna fick Skarpnäckskyrkan att satsa extra på sin ungdomsverksamhet för personer mellan 11 och 17 år.

Ungdomsledaren Sonia Kamau berättar om reglerna för ungdomsträffarna. Det är inte tillåtet att komma maskerad och ibland kollar ledarna igenom väskor för att platsen ska vara trygg. "Vi har försökt ha öppet även för äldre, men det har slutat med att yngre inte vill komma hit."

Angie Gray

Risk

Mitt i träffar några av besökarna. Skarpnäck är litet och de flesta vet på ett eller annat sätt vilka offren varit. Skjutningarna har blivit en varningsklocka och de undviker risksituationer.

– Vill man verkligen ta den vägen och dö när du är 20 år i stället för att gå till skolan och hålla på med annat på fritiden, säger en av dem och talar om jakt på pengar, dyra kläder, prylar och status som en av drivkrafterna för de kriminella.

De är medvetna om mekanismer som kan göra att du blir indragen i trubbel. Att låna en pryl av någon som handlar med narkotika eller på annat sätt är kriminell kan leda till att du hamnar i skuld och tvingas utföra ärenden.

– De kan påstå att du orsakat en repa eller nåt, säger en kille och berättar att han lärt sig av nyhetsrapportering och videor på nätet.

Ungdomarna har blivit utlovade anonymitet sett till både ålder och för känslan av att kunna tala öppenhjärtigt.

Angie Gray

Är det så lätt att undvika fel personer och sammanhang i en liten ort?

– Du får helt enkelt undvika att gå till en plats om du vet att vissa personer är där. Eller stanna hemma, säger en av personerna som slagit sig ned i en soffgrupp.

Efter skjutningarna har polisen haft högre närvaro i Skarpnäck. Mitt i skrev i höstas om hur polisen satsat på fler kontroller och visitationer i jakt på narkotika eller vapen. Närvaron är hög även nu, berättar polisen.

Fotboll kan spelas på både bord och i kyrkans sporthall. Skarpnäckskyrkan är en frikyrka ansluten till Svenska Alliansmissionen.

Angie Gray

Gruppen Mitt i träffar förstår att polisen "gör sitt jobb". Men poliser som kontrollerar och visiterar kan även vara påfrestande berättar ett par av dem som väljer omvägar i Skarpnäck – inte bara för att undvika personer i riskkretsar.

– Det är mycket kontroller nu. Till slut kan du bli irriterad. Det gör att du till slut väljer vägar för att också slippa träffa på polisen, säger en kille.

"Vem som helst"

Några av ungdomarna känner ingen särskild oro för att själv bli skjuten. Men skjutningen i höstas, då en ung tjej på Skarpnäcks allé träffades av vad polisen tänker var en rikoschett (studsande kula) ämnad för någon annan, skrämmer. Det säger andra i gruppen.

– Nu kan det vara vem som helst som träffas. De som skjuter bryr sig inte, säger Sonia Kamau och nämner även sprängningar i trapphus som drabbar kringboende.

"Har varit duktiga"

Idéerna om hur Skarpnäck ska bli lugnare och slippa fler skjutningar finns inte i överflöd. En av ungdomarna säger att utvecklingen helt enkelt hänger på de kriminella. Men ungdomsledaren Sonia Kamau tänker att civilsamhället kan påverka utvecklingen.

– Många Skarpnäcksbor har varit duktiga på att reagera. Var och en måste ta sitt ansvar när något inte stämmer i samhället. Det är inte bara upp till polisen och socialtjänsten.