Hundratals fällda träd. Grumligt vatten. Ett hot mot Igelbäckens fauna. Så beskrev Dan Andersson, naturvårdare i Sundbyberg, situationen i naturreservatet i december.

Och läget i dag? "Katastrof", säger han.

– Det är klart att det är frustrerande. Jag ser problematiken och tampas med den här bävern varje dag.

Ja, bäverns förekomst längs Igelbäcken fordrar en plan. Det är såväl Sundbyberg som Järfälla, Solna, Sollentuna och Stockholm överens om.

Det kommunöverskridande arbetet har nu pågått en tid. I mars kom en version av planen, som redan i maj hade ersatts av en reviderad upplaga.

Olika drabbade

Nu i höst ska en slutgiltig version spikas. Dan Andersson hymlar inte med var han står i frågan.

– Jag kommer alltid att ha den fasta ståndpunkten i att vi ska ha nolltolerans på bäver. De ska inte finnas här.

Dan Andersson i Igelbäckens naturreservat när Mitt i träffade honom i fjol.

Dan Andersson i Igelbäckens naturreservat när Mitt i träffade honom i fjol.

Stefan Källstigen

Andra har en välvilligare inställning till gnagaren. I Järfälla har bävern kommit för att stanna, menar kommunekologen Katarina Ekestubbe.

– Just i Igelbäcken har vi ganska lite problem jämfört med kommunerna nedströms, säger hon.

Marie Amid, vattenstrateg i Solna, delar bilden av att det råder olika åsikter mellan kommunerna.

– Det är därför den här planen har kommit till, för att vi ska försöka få samsyn.

I Sollentuna finns en eller två bäverfamiljer i så gott som varje vattendrag, men de är ”ännu inte ett jättestort problem” menar Kristoffer Ruist, arbetsledare för naturvården i Sollentuna.

– De problem vi har är väldigt lokala och vi kan hantera dem på ett bättre sätt än att skjuta av bävrar, exempelvis genom att näta in träd. Men vi vill gärna ha en bättre bild av hur vi ska jobba med bävrarna tillsammans med våra grannkommuner, och helst att även länsstyrelsen är med på tåget, säger han.

Rör genom bäverdammen

Dokumentet beskrivs som ett kunskapsunderlag, snarare än ett beslut där kommunerna förbinder sig till vissa, specifika åtgärder.

I planen finns bland annat en beskrivning av var bävern gör minst respektive mest skada. Kort sagt blir acceptansen av bäver lägre i Solna, Stockholm och Sundbyberg och högre i bäckens norra delar.

Det betyder inte att man i första hand kommer att avliva bävrar – åtminstone inte i Solna, enligt Marie Amid.

Som första steg ser hon hellre "ingenjörsliknande" åtgärder, så att bäver och andra djur så som den sällsynta fisken grönling kan samexistera.

– Man kan exempelvis lägga in rör genom bäverdammen som gör att både vatten och eventuellt fisk kan passera, säger Marie Amid.

Bävrar flyger inte

Att acceptera ett visst antal bävrar längs Igelbäcken ser Dan Andersson som bättre än ingen plan alls.

Både fällda och halvgnagda stammar har siktats i Igelbäckens naturreservat. Bild från i fjol.

Både fällda och halvgnagda stammar har siktats i Igelbäckens naturreservat. Bild från i fjol.

Stefan Källstigen

Men en restriktiv syn på djuret öppnar också för jakt, konstaterar han. Gevär ser han dock som olämpligt.

– Det rör sig så mycket folk i området, så om det skjuts kommer någon att ringa polisen. Jag tror inte på att man ska göra en regelrätt avskjutning, utan fånga dem med fällor.

Men bävrar kommer att avlivas?

– Om man ska följa planen blir det så. Du kan inte säga till bävern "här har du en flygbiljett, dra till Madrid med dig".