När det blev dags att söka förskoleklass inför hösten 2024 gick det inte att välja Örskolan. I december beslutade politikerna att stänga intagningen dit.

Orsaken: bygglovet för skolans tillfälliga lokaler löper ut om tre år.

– I stället för att stoppa verksamheten abrupt 2027 tycker vi att det är bättre att eleverna får etablera sig från början i en klass de också kan stanna kvar i, säger Ayla Eftekhari (S), ordförande i grundskole- och gymnasienämnden.

"Jag hade så klart önskat att man kände till och tog sig an VA-problematiken i tid, än att det blir tvärstopp i utvecklingen av staden. Det är förstås det ultimata", säger Ayla Eftekhari (S), här på en arkivbild.

Alexander Kuronen

Hon ser "en långsam utfasning" som vägen framåt för Örskolans baracker. Barnen ska i stället tas emot av framför allt Ursvikskolan och Ängskolan, är S-V-C-MP-styrets plan.

Samtidigt breder missnöjet ut sig bland Örskolans anställda.

– All personal har reagerat starkt på att staden inte har kommunicerat med oss över huvud taget innan beslutet togs, säger läraren Elisabet Schüberg Samuel.

"Är lite specialister"

Hon och kollegerna menar att de har hunnit samla på sig stor erfarenhet genom att ta emot elever som ofta har ett annat modersmål än svenska.

Nu är de i stället oroliga för att den kompetensen ska urvattnas eller försvinna.

– Vi är lite specialister på det här området. Vi lyckas få fart på eleverna så att de kommer i gång, säger läraren Maria Fransson.

– Risken är att de faller mellan stolarna nu, tillägger läraren Johanna Karlsson.

Johanna Karlsson, Heghine Mkrtchyan, Maria Fransson och Elisabet Schüberg Samuel tycker att barackerna ska få stå kvar tills den nya skolan är byggd. "Många är ledsna och besvikna", säger Heghine som är barnskötare.

Alexander Kuronen

Också i medarbetarenkäter sticker skolan ut, menar Elisabet Schüberg Samuel.

– Där ligger vi bättre till än andra skolor.

– Allt är bra här, utom byggnaden. Och kommunikationen med staden.

2021 vann detaljplanen för en ny skola i Ör laga kraft. Personalen upplevde projektet som långt framskridet; det pratades om vilka färger väggarna skulle ha och åt vilket håll dörrarna skulle gå.

– Sedan blev det bara tyst, säger Maria Fransson.

Klasser kan flyttas

Enligt Ayla Eftekhari ska skolan byggas. Att den dröjer beror dels på att bostäder inte byggs i den takt som har varit tänkt, dels på att kapaciteten för vatten och avlopp måste stärkas upp i området.

När spaden kan sättas i marken vet hon inte.

– Men vi är angelägna om att det sker så snart som möjligt.

Så här är den nya Örskolan tänkt att se ut någon gång när den är byggd.

Visbyark

Det finns heller inget beslut om vad som händer med de elever som går på Örskolan i dag.

– Vi har tittat på alternativet att flytta klasser. Det har man inte kunnat göra inför i år, men vi fortsätter att titta på om det är möjligt kommande år, säger Eftekhari.

Håller du med personalen om att kommunikationen varit dålig?

– Vi har en tågordning för hur politiska beslut ska förankras och den har vi följt i detta fall också.

I det här fallet har det inneburit att staden fört dialog med berörda fackföreningar, fortsätter hon.

– Politiska beslut tas av politiker och det är vi som ansvarar för besluten och för en helhet. Däremot är det viktigt att personalen får vara delaktiga i implementeringen när beslutet väl är taget.

Nyligen gjorde Ayla Eftekhari ett besök på Örskolan. Där fick hon svara på frågor från de anställda, som hon menar är "väldigt duktiga" på att samarbeta med föräldrar och förskolor i närområdet.

– Det är någonting som våra andra skolor har att lära sig av. Jag hoppas att personalen på Örskolan är med i det utvecklingsarbetet, säger hon.

Vill "lyfta" Hallonbergen

Sedan styret tillträdde 2022 har partierna framfört "Hallonbergslyftet" som en av sina viktigaste satsningar. Ett par av projektets uttalade syften är att förbättra livsvillkoren och öka välbefinnandet i området.

Nu ska en skolverksamhet fasas ut och vad som ersätter den är än så länge oklart. Hur ser du på det?

– Det vi har gjort i Hallonbergslyftet är att titta på hur elevernas skolgång det ser ut. Där kan man konstatera att de redan är utspridda på stadens alla skolor. Då handlar det om att ge dem schyssta och tillgängliga läromiljöer, salar och rum, säger Ayla Eftekhari.