En ny rapport från Stockholms stads revisionskontor avslöjar brister i hur förskolor hanterar orosanmälningar till socialtjänsten.

Trots att förskolepersonal ofta upptäcker barn som riskerar att fara illa, väljer många att inte göra en anmälan. Osäkerhet kring situationens allvar och rädsla för negativa konsekvenser gör att anmälningar fördröjs eller uteblir helt.

Endast fem procent av alla orosanmälningar kommer från förskolor och barnavårdscentraler (BVC). Detta kan jämföras med skolans 17 procent och polisens 26 procent.

L: Borde vara omvänt

Utifrån sambandet mellan hög aggressivitet bland små barn och antisocialt beteende senare i livet, borde förhållandena vara de omvända, menar Liberalerna.

– Det här betyder att barn inte får den hjälp de behöver när de är små, och det är svårare att rätta till senare i livet, säger oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L).

Rapporten visar också att 14 procent av förskolepersonalen inte känner till rutinerna för orosanmälningar. Revisorerna ser behov av tydligare riktlinjer kring både ansvar och tillvägagångssätt.

Rädsla för att anmäla

I skolan blir problemen ofta tydligare när barnen ställs inför större krav, men på förskolan är det svårare att både identifiera oro och prata med de små barnen om deras situation, enligt rapporten.

Förskolepersonal har ofta också en närmare relation till föräldrarna, vilket kan skapa rädsla för hur en anmälan ska tas emot.

Förskoleborgarrådet Alexandra Mattsson (V) understryker att förskolepersonal ska anmäla direkt, inte göra egna bedömningar.

– Det ska alltid göras av socialtjänsten. Där behöver vi sätta in utbildningsinsatser och det har vi också på gång, säger hon.

Hon syftar på stödmaterial som tagits fram för bättre samarbete mellan förskola och socialtjänst. Dessutom har alla stadsdelar nu barnhälsoteam, och ett samarbete med Bris är på gång, där förskolepersonal ska få bättre stöd i att upptäcka tecken på att barn far illa.

Vill se tydligare krav

Samtidigt kritiserar Jan Jönsson (L) det rödgröna styrets tillitsbaserade styrning, som innebär att politiken inte går in och styr i detalj.

– Det måste stå i budgetuppdraget och följas upp. Jag har inte sett någon sådan rapport överhuvudtaget under de här två åren, förens revisorernas kritiska rapport nu kom.

Men styrning finns, menar Alexandra Mattson och syftar på att anmälningsskyldigheten är lagstadgad.

– Det vi kan göra är att se till att personal som jobbar i förskolor har bra arbetsvillkor och utbildning för att kunna se när ett barn far illa, säger hon.