Redan som ung satte Bobbo Sundgren som mål att skriva in sig i historien som en kulturpersonlighet. Präglad av sin uppväxt i ett antroposofiskt hem, skolgång i Waldorfskolan. Mamma var bildlärare. Pappan konstnär, men kom att bli sjukpensionär på grund av en psykossjukdom.
– Jag var väldigt mycket i min fantasi och var väldigt kreativ. Jag ansågs som rolig, men kunde också försvinna in i min fantasi. Konstnärsidealet har alltid varit drivande för mig, säger Bobbo Sundgren.
– Det är därför som jag sitter här.
Fullblodskommunist
Han levde ett liv som barn med öron och ögon mot hjältar som Humphrey Bogart, författaren Allan Moore eller Hasse och Tage.
– Jag lyssnade på deras revyer, gjorde egna radioprogram när jag var 8–9 år, När jag var 14 gjorde jag en egen serietidning och då jag började på gymnasiet började jag skriva dikter för att jag ville bli poet, berättar Bobbo Sundgren.
– När jag var 11 år började jag lyssna på Mikael Wiehe och Björn Afzelius och var som 12-åring fullblodskommunist.
Hela tiden, fortfarande idag, med ett rättvisepatos som styrt och styr nu 45-årige Bobbo Sundgren.
– Det har varit ett problem eftersom jag vill vara en godhetsriddare. Något som kan vara paradoxalt med tanke på boken.
Från debattör till nättroll
Boken är "Så blev jag ett av Sveriges värsta nättroll", precis utgiven. Där beskriver Bobbo Sundgren, som då hette Tobias Struck, sin resa från debattör på nätet till ett trollande som blev till en besatthet.
– Jag blev en konfliktsökare, säger han där all vaken tid alltmer kom att handla om nättrollande.
Utan att använda något alias gick han till strid 2006, startade sin blogg och blev uppslukad av det beroende som nättrollandet gav.
– Det är viktigt att förstå att trollande inte är samma sak som näthat. Det är mer avancerat, säger han, som efter några år insåg att han var tvungen att sluta.
Drivkraften har varit att skriva in mig i historien.
– Det var min dåvarande flickvän som hjälpte mig.
Så också med alkoholen, som han på egen hand krånglade sig ur.
– Jag har varit alkoholist och slutade dricka 2013. Det är samma smärta som i trollandet. Ett självmedicinerande. Men sedan jag slutade trolla har jag gått i terapi, säger han.
– Jag tog en paus på sju år från nätet
Varför?
– Jag försökte spela vanlig, som Olle Ljungström sjunger. Men det har aldrig gått bra.
Skrivit i mobilen
Boken började han skriva på för två år sedan. Ett utkast skrev han på en tågresa. Väl med ett förlagskontrakt blev bussresorna från och till hemmet arbetsplatsen där höger tumme snabbt slog ned mobiltelefonens tangenter. Bokstav för bokstav formades meningarna, som blev till kapitel.
– Jag skickade utkastet på 14 sidor till förlaget. Efter en och halv månad blev jag kontrakterad. Jag satt med korrektur så sent som i november. Alllt blev klart för en och en halv månad sedan. Det har varit ett helvete, säger Bobbo Sundgren med ett skevt leende.
– Men drivkraften har varit att skriva in mig i historien och jag har offrat mycket i boken. Men det har varit nödvändigt, även om jag är livrädd att det ska straffa sig.
