Backar fyllda med post och paket, så kallat kvarligg, blir kvar på kontoret när brevbärarna inte hinner dela ut.
Så beskriver flera brevbärare, som Mitt i har varit i kontakt med, situationen i söderort sedan Postnord började med varannandagsutdelning i Stockholm förra hösten.
De berättar att det nya arbetssättet har lett till att det har blivit svårare att hinna med.
– Det är en ohållbar situation för oss. Vi vill så gärna göra ett bra jobb, men man hinner inte oavsett hur mycket man försöker. Vi får höra att en dator har räknat ut hur lång tid det ska ta att dela ut post på en viss sträcka, men vi är ju människor, säger Emilia Leijon-Amrén som har jobbat inom Postnord i sju år.
Hon, och flera andra brevbärare som Mitt i har pratat med men som vill vara anonyma, berättar att det ofta handlar om viktig post som blir liggande – kallelser till sjukhusbesök, räkningar och paket som folk har betalat för. Flera läsare som inte har fått post i tid har också hört av sig till tidningen. Till exempel en person som fick en kallelse till ett läkarbesök nästan två veckor för sent.
– Det känns inte alls bra. Huvudproblemet är att det är för stora distrikt. Det blir en omöjlig uppgift att lösa, säger Emilia Leijon-Amrén, som berättar att hon har fått sjukskriva sig flera gånger det senaste året "för att inte gå in i väggen".
Facket stämmer in
Niklas Robertsson, facklig representant och vice ordförande i Seko Postklubb Stockholm, stämmer in bilden som brevbärarna ger.
– Det fanns ingen lönsamhet i att fortsätta dela ut post varje dag. Men i samband med att vi började dela ut varannan dag så var det viktigt att distrikten blev mindre, men det blev de inte på alla ställen, säger han.
Han berättar att det är ett ansträngt läge på Postnord i Årsta, liksom på flera andra postkontor i region syd, något Mitt i rapporterade om redan i våras.
– Det är tufft. Kvarligg beror antingen på att brevbäraren inte hinner med sitt distrikt eller på att det är obemannat den dagen. Det i sin tur kan bero på hög sjukfrånvaro eller låg grundbemanning, säger han.
"En stor yrkesstolthet"
Det största problemet i Årsta, som delar ut post till stora delar av söderort, är enligt Robertsson att brevbärarna inte hinner med sina slingor. I Farsta finns liknande problem med post som blir liggande.
– Men där är problemet snarare att man inte lyckas bemanna alla distrikt, säger han.
Flera brevbärare vittnar alltså om en mycket stressig arbetssituation på kontoret i Årsta och om att många mår dåligt. En anställd som vill vara anonym kallar Postnord för "ett sjunkande skepp" och berättar om vanligtvis positiva människor som verkar ha "tappat hoppet".
– Tidigare jobbade man tills man fått ut all post. I dag måste man köra tillbaka det man inte hinner med. Det skapar en stressig miljö som såklart påverkar brevbärarna, säger Niklas Robertsson, som berättar att det införts övertidsstopp.
Granskas av myndighet
Abetssituationen är en fråga som facket förhandlar om.
– För att få en bättre miljö behövs fler brevbärare, det är egentligen inte svårare än så. Besluten fattas centralt, högt upp i företaget, och man måste hålla budget. Jag upplever att man på lokal nivå förstår problemet, att vi behöver fler anställda, säger han.
Mitt i har sökt bland annat regionchefen, men ingen chef har velat ställa upp på intervju.
I somras inledde Post- och telestyrelsen, PTS, en granskning av Postnord efter att ha fått anmälningar om brister i utdelningen. I september svarade företaget, bland annat att de har haft en högre sjukfrånvaro under sommaren på grund av covid-19 än vad de hade räknat med och att de haft problem med att rekrytera vikarier.
PTS har krävt att Postnord kompletterar redovisningen, bland annat med vilka åtgärder de ska genomföra så att liknande problem inte ska uppstå, samt vilka slutsatser man dragit när man har följt upp sommarens utdelningsproblem. Senast den 25 oktober ska företaget svara.
Mitt i har försökt att få prata med ansvariga chefer på Postnord, men ingen har ställt upp på intervju. I stället är det Anders Porelius, pressansvarig på Postnord, som svarar på frågorna.
Han säger att den kritik som både Post- och telestyrelsen och anställda lyfter fram om problem med utdelningen är kopplat till i somras.
– Då hade vi onormalt många sjukskrivningar på olika platser i landet, en följd av covid-19, vilket ledde till att vi inte kunde uppfylla kvalitetsmålet. Det var svårt att hitta ersättare och vikarier. Årsta har i perioder brottats med höga sjukskrivningstal. Vi har jobbat och jobbar stenhårt med frågan. Årets val har också inneburit höga volymer och har krävt mer än vanligt av verksamheten.
Ser ni någon koppling mellan att post samlas på hög och att flera brevbärare vittnar om att man inte hinner med sina slingor?
– Varannandagsutdelningen har inte påverkat kvaliteten på utdelningen. Däremot har kombinationen av covid-19, att anställda varit sjuka, och implementeringen av det nya systemet gjort det.
Vad gör ni för att garantera att folk får sin post?
– Brev ska inte bli liggande. Om det sker vidtar vi åtgärder. Om ett brev inte delas ut så säkerställer vi att det blir utdelat nästkommande utdelningsdag.
Att brev ska ha blivit liggande i veckor är ingenting som Porelius känner till.
– Brev som eventuellt skulle bli liggande ska rapporteras.
Angående arbetsmiljön säger Anders Porelius att företaget inte kan gå in och kommentera enskilda ärenden.
– Vi har en långt gången skyldighet att skydda medarbetare. Det finns upparbetade rutiner för att ta hand om arbetsmiljörelaterade frågor och vi känner oss trygga med dem.
Men det här handlar inte om en enskild medarbetare.
– Årsta är en stor arbetsplats och det handlar inte om en majoritet av medarbetarna, snarare en mindre grupp som är missnöjda. Vi bedriver ett arbetsmiljöarbete och har vidtagit många åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
Vilka åtgärder?
– För de som upplever problem handlar det ofta om storlek på distrikten och där för vi alltid en dialog. Där kan dock förväntningarna mellan medarbetare och arbetsgivarens beräkningar skilja sig. Vi har också infört ökad ledarnärvaro på golvet, så att de anställda har större möjlighet att ställa frågor och få coachning än tidigare.