För att förebygga gängkriminalitet måste man börja när barnen är riktigt små. Det menar de flesta experter och politiker som Mitt i pratar med.
– När de kommer till oss är det för sent, då är hårddisken redan felprogrammerad, sa en lokalpolis i Botkyrka härom veckan.
Carin Götblad polismästare vid Nationella operativa avdelningen (Noa), betonar föräldrarnas betydelse för att överföra normer och värderingar till barnen.
– Barnen måste få en chans att utveckla empati, hjälpsamhet och vänlighet. Och det gör man framförallt i hemmet. Att senare i tonåren ändra på det som lärs in i förskoleåldern är jättesvårt, sa hon i en tidigare Mitt i-intervju.
"Snabbaste vägen till en positiv relation"
Så hur gör man det? På Öppna förskolan i Skärholmen, inrymt i ett grönt enplanshus av trä, visar verksamhetsutvecklaren Lisa Mannberg upp en bok som hon själv har skrivit.
Den heter Lek istället för bråk, och är full av handfasta tips till föräldrar hur man kan undvika konflikter med barn i åldern 0-6 år.
Fler föräldrar måste våga söka hjälp för att barnen få en bra framtid i Sverige, menar Shahnaz Raisi, uppsökande pedagog på Öppna förskolan i Skärholmen.
Petter Beckman
Det bästa och snabbaste sättet att bygga en positiv relation till sitt barn går genom leken, förklarar Lisa Mannberg.
– Leken är barns viktigaste drivkraft. Det stärker anknytningen och du blir själv tryggare och gladare som förälder, säger hon.
Är det alltså brottsförebyggande att leka?
– Ja det kan man säga. Får du mycket kärlek, trygghet och gemenskap som barn, då behöver du inte leta efter det någon annanstans. Så det är brottsförebyggande, absolut.
Behöver en extra knuff
På Öppna förskolan, som är en del av det nystartade Familjens hus, jobbar man i första hand med föräldrarna, förklarar Lisa Mannberg. När föräldrar mår bra, då kommer också barnen att bli trygga och lugna.
– Om barnet går hem härifrån tillsammans med en gladare förälder, då kommer hela den dagen att bli bättre.
Problemet, framhåller hon, är att föräldrastödet inte alltid når fram till dem som behöver det allra mest.
Hennes kollega Shahnaz Raisi är uppsökande pedagog och jobbar med just den frågan. Hon söker upp föräldrar som kan behöva en extra knuff för att våga söka samhällets hjälp.
– Det är väldigt viktigt att de får kunskap om hur de ska kunna stödja sitt barn och bli starkare som föräldrar, säger hon.
Lever med dubbel rädsla
Shahnaz berättar att hon möter mammor som nästan aldrig gör något roligt utanför hemmets väggar. Många mår väldigt dåligt och lever med en dubbel rädsla.
– De är väldigt oroliga för att deras barn ska dras in i kriminalitet. Samtidigt är de rädda för att socialtjänsten ska ta deras barn.
De senaste årens desinformationskampanjer riktade mot LVU-omhändertagande har fått stort genomslag, märker Shahnaz. Konsekvenserna kan bli allvarliga.
– Den som inte vågar söka hjälp löper en större risk att hamnar utanför samhället, säger hon.
Shahnaz Raisi har nytta av att hon talar fem språk och att hon själv kom till Sverige som flykting. Hon berättar hur hon själv tänkte när hon kom hit.
"Först och främst lära sig svenska"
– Jag tog reda på vilka skyldigheter jag hade och vilket stöd jag kunde få. Om mina barn ska lyckas måste jag veta hur jag kunna hjälpa dem i skolarbetet. Då måste jag först och främst lära mig svenska.
Lisa Mannberg, verksamhetsutvecklare på Öppna förskolan i Skärholmen
Petter Beckman
Att få föräldrarna att känna tillit till samhället är den avgörande punkten, menar både hon och Lisa Mannberg.
– Om man lyckas rädda tre familjer så att deras barn klarar sig undan kriminaliteten, då har man räddat många, många fler som de annars hade påverkat i negativ riktning, säger Shahnaz.
De föräldrar som besöker öppna förskolan den här förmiddagen tycker att frågan är angelägen.
Gangsterkulturen introduceras
– Jag har tänkt mycket på hur tillgängligt allt är nuförtiden och hur gangsterkulturen introduceras för många barn genom musiken, säger fyrabarnmamman Rebecka Mikko Ssegujja i Vårberg.
– Som förälder måste man vara uppmärksam och alltid tänka på hur man kan skydda barnen, säger Rebecka Mikko Ssegujja, Vårberg, med barnen Esaias och Eylah
Petter Beckman
Som förälder måste man vara uppmärksam och alltid tänka på hur man kan skydda barnen, menar hon.
Leon, en pappa i Skärholmen, poängterar att alla inte har samma förutsättningar.
– De flesta gör sitt bästa. Men det är svårare för föräldrar som behöver ha flera jobb och som inte har råd med fritidsaktiviteter, säger han.
"Svårt att förändra kriminella tankemönster"
Det dödliga gängvåldet drabbar allt yngre barn. Men risken att bli skjuten har inte fått fler 15-åringar att söka hjälp att hoppa av.
– Konsekvenstänkandet är inte så utvecklat, säger Lina Egeberg på Fryshuset.
I september hittades en ihjälskjuten 13-åring i en skog i Haninge. I januari sköts en 15-åring i Skogås, enligt polisen handlade det om en hämnd.
Men trots den växande hotbilden ser varken polisen, socialtjänsten eller avhopparexperter några tecken på att fler yngre tonåringar söker hjälp för att hoppa av de kriminella gängen.
Den avhopparverksamhet som finns inom exempelvis Fryshuset vänder sig bara till unga över 18 år. För de yngre finns istället olika stödprogram inom socialtjänsten, där polisens lokala avhopparsamordnare även kan kopplas in vid behov.
Svårmotiverad målgrupp
Men det händer sällan att någon i 14-15-årsåldern söker den hjälpen.
– Konsekvenstänkandet är inte så utvecklat i den åldern. Det går fortfarande relativt bra för dem, de drar in pengar och har inte hunnit bli brända än, säger Lina Egeberg, verksamhetschef för Fryshusets avhopparverksamhet Passus och Exit.
Oskar Williamsson, samordnare för polissamarbetet Trefas på Stockholms socialförvaltning, gör samma tolkning. Han kallar 14-15-åringarna för en svårmotiverad målgrupp.
Hårddisken redan felprogrammerad
– I den åldern tänker man att "det drabbar inte mig". De ser sig själva som odödliga vilket gör dem riskbenägna. Och det är fortfarande de positiva känslorna och kickarna som dominerar, säger Oskar Williamsson.
Aleksandar Jeremic, lokal avhopparsamordnare i Botkyrka, tycker att mer borde göras från socialtjänstens sida – framförallt tidigare. Socialtjänstlagen behöver skärpas, menar han.
– Både vi och skolorna kan skriva orosanmälan efter orosanmälan utan att något händer. Och när en ung person till slut hamnar hos rättsväsendet, då är hårddisken redan felprogrammerad.
Kriminella tankemönster
För de äldre finns det beprövade metoder för hur man kan ändra ett kriminellt tankesätt, berättar Lina Egeberg på Fryshuset.
– Många socialsekreterare som vänder sig till oss efterlyser idag någon form av påverkansprogram också för de yngre. "Vi kommer inte åt de kriminella tankemönstren", säger de.
Så vad behövs?
– Vi behöver fokusera tidigare på själva kriminaliteten, inte bara på skolket och missbruket som man ofta gör idag. Och satsa förebyggande. Alla barn i utsatthet behöver ett positivt, stärkande sammanhang med bra, sunda, vuxna förebilder, säger Lina Egeberg.
Ställ krav på föräldrarna
Aleksandar Jeremic, polis i Botkyrka är oroad.
– Det går så extremt mycket fortare det senaste året, från noll till hundra på en gång. Från att man börjar röka cannabis till att man är mördare – eller mordoffer.
Fler i skolan lära sig att se signalerna tidigt, menar Jeremic.
– Och vi behöver engagera föräldrarna. De måste ställa krav på barnen. Och vi måste ställa krav på föräldrarna, säger han.
Det går så extremt mycket fortare det senaste året, från noll till hundra på en gång.
Arkivbild_ Poliserna Erik Åkerlund och Alex Jeremic.
Anders Björklund
