En halvtrappa under Råsunda skola sitter stadens nya skolsociala team.

Oskar Svensson, kurator, Linnéa Holm, utredare på socialtjänsten och Nathalie Thomé, skolpsykolog, har som gemensamt uppdrag att få elever att återvända till skolan.

Teamet jobbar med i elever i årskurs 4-9 i de kommunala skolorna.

Ökad närvaro ses som en viktigt bidrag till få fler behöriga till gymnasiet, prio ett i skolpolitiken i Solna där andelen sjunkit från 87 till 80 procent på ett år.

– Det kan finnas en mängd skäl till hög frånvaro. Man kan ha hamnat i fel umgänge eller ha det jobbigt hemma. Vi jobbar inte bara med frånvaron utan även faktorerna runt omkring, säger Linnéa Holm.

Liknande team har poppat upp i flera kommuner senaste åren.

Solnas sjösattes i augusti och har fått in sina första elever i insatsen.

Framgångsfaktorn stavas samverkan.

– Det är ofta så att hem, skola och socialtjänst jobbar för sig med en elev som har det kämpigt. Vi är bryggan emellan, säger Oskar Svensson.

Tidig hjälp

Om man tänker sig ett trafikljus där rött motsvarar lång och upprepad frånvaro, handlar det om gula elever, förklarar de.

– Tanken med oss är att komma in tidigt, när det finns en oro för elevens frånvaromönster men fortfarande en kontakt med skolan, säger Nathalie Thomé.

"Att klara skolan är en av de starkaste skyddsfaktorerna ", säger Nathalie Thomé, skolpsykolog, här med Linnéa Holm och Oskar Svensson.

Mikael Andersson

Vilket stöd som sätts in beror på barnets behov.

Det kan vara att möta upp på morgonen och göra sällskap till skolan. Påminna om en idrottslektion i ett sms. Stöttande samtal på kafé eller att ta eleven på promenad efter lektionen, om det är rasten som är svår.

Det handlar också om att samordna och koordinera hjälp till familjen.

– Som förälder har man ofta både jobb och andra barn att ta hand om. Samtidigt är det svårt att veta vilken hjälp som går att få. Vi kan stötta och avlasta så de slipper ringa de där hundra samtalen, säger Oskar Svensson.

13 procent hög frånvaro

Forskning visar att en elev med mer än tio procents frånvaro får det allt svårare att komma tillbaka till skolan.

Vid 20 procent uppstår ofta andra problem som sömnsvårigheter och slitningar hemma.

13 procent av Solnas högstadieelever har 20-50 procents frånvaro. Knappt två procent är borta mer än halva skoltiden. De kallas ibland hemmasittare.

Teamet anser att begreppet är förenklande och att siffrorna skymmer tuffa öden.

– För oss handlar det om individen, inte procenten. Ett barn som inte går till skolan är ofta en katastrof för familjen, säger säger Nathalie Thomé.

"Hemmasittare" tycker de felaktigt klingar av frivillighet.

– Det handlar inte om att man sitter hemma och chillar och spela dator för att man vill. Det kan finnas ångest eller en depression bakom, de jag träffat som varit hemma länge mår ofta jättedåligt, säger Linnéa Holm.

Ser redan effekt

Till skillnad från i andra kommuner är Solnas team inte i projektform.

Tvärtom siktar staden på att göra det permanent 2025.

Linnéa Holm och kollegorna i teamet börjar redan se effekt.

– I ett fall har eleven ökat närvaron otroligt mycket.