Regeringen förbereder en ny lag som ska ge socialtjänsten bättre verktyg i kampen mot gängkriminaliteten. Bland annat ska föräldrar kunna tvingas att medverka i behandlingsprogram – med ekonomiska konsekvenser om de säger nej.
Ungdomar ska också kunna få elektronisk övervakning – det som också kallas fotboja – om det krävs för att hålla dem borta från kriminellt umgänge.
Stockholms stad och Huddinge kommun har valts ut för att ge sin syn på utredningsförslaget.
Och båda kommunerna, som styrs av S-ledda majoriteter, säger i huvudsak nej. Detta trots att Socialdemokraterna på riksnivå har sagt tydligt ja till fotboja för minderåriga.
Jan Jönsson (L), oppositionborgarråd i Stockholm, tycker att Socialdemokraterna kör med dubbla budskap.
Tom M Kronestedt
Tuffa på nationell nivå
– Det är tydligt att S kör två helt olika spår. De vill vara tuffa på nationell nivå, men i kommunerna har de en annan linje, säger oppositionsborgarrådet i Stockholm Jan Jönsson (L), som länge drivit på för fler tvångsverktyg inom socialtjänsten.
I både Huddinge och Stockholm anser S-ledningen att lagförslaget riskerar spä på familjernas misstro mot socialtjänsten och öka rädslan för tvångsingripanden.
En del kan tycka att det är coolt.
Tvång, viten och fotbojor "riskerar att få ingen eller motsatt effekt, när det inte finns någon inre drivkraft och vilja till förändring hos familjen", skriver Stockholms stad.
– Vi ser också risken att det blir mer hat och hot riktat mot socialtjänstens medarbetare, säger Aza Cheragwandi (S), kommunalråd och ordförande i Huddinges socialnämnd.
"Kan upplevas som straff"
Elektronisk övervakning kan "medföra att barnet eller den unge upplever sig bli bestraffad snarare än att ges stöd", skriver kommunen i sitt svar till regeringen.
– Det finns en uppenbar risk att ett barn som går till skolan med en pipande fotboja blir stigmatiserad. En del kan tycka att det är coolt, att få bekräftat att "jag är en gangster", säger Aza Cheragwandi.
Jan Jönsson (L) i Stockholm tycker att motståndet är missriktat och att förslagen tvärtom skulle öka föräldrarnas tilltro till socialtjänsten.
– Jag tror att många föräldrar hellre skulle ha kvar sina barn i hemmet under strikta former, än att de sätts på ett hem där de riskerar att dras djupare in i kriminalitet, säger han.