Höghus på höghus med gröna gårdar och närhet till naturområden, Bredäng är känt för sin aktitektur. 

– Centrala Bredäng är ett av de bästa exemplen i Sverige på idén hus-i-park, säger Per Olgarsson, byggnadsantikvarie på stadsmuseet som bland annat hållit stadsvandringar om Bredängs arkitektur.

Stadsdelen Bredäng skapades 1962. Här byggdes på 60-talet bostäder för 8 000 personer. Vid den tidpunkten bodde många människor i innerstan i lägenheter som saknade både dusch och toalett och innerstan ansågs inte vara någon bra miljö, framförallt inte för barn.

Skulle slippa möta bilar

För att folk skulle må bra ville man att det skulle finnas mycket grönska. Svaret på det blev att bygga hus-i-park. Bredäng planerades därför enligt särskilda normer, det fick exempelvis inte vara mer än 50 meter att gå från dörren till en lekplats och aldrig mer än 150 meter från dörren till ett parklandskap. Man fick inte heller bygga ner mot Mälaren.

– Tanken var att befolkningen skulle ha väldigt nära till grönska och direktkontakt med naturen vid Mälaren men också kunna gå till centrum. Man skulle också kunna gå och cykla till alla delar utan att behöva möta bilar, inte minst för barnens skull, säger Per Olgarsson. 

– Det märks verkligen att arkitekturen är väl genomtänkt, säger Pella Myrstener här med sonen Lasse 10 månader.

Angie Gray

Pella Myrstener kommer gående på en av parkvägarna i Bredäng med sonen Lasse 10 månader i barnvagnen. 

– Jag älskar att bo i Bredäng, det märks verkligen att arkitekturen är väl genomtänkt. Det passar väldigt bra att bo här med barn med all grönska och gott om utrymme mellan husen. Det är ju bra för alla egentligen, säger hon.

De har varit på öppna förskolan en bit bort och nu är de på väg hem.

– Det är helt fantastiskt att vi kan gå på parkvägar och när Lasse blir större kommer han att kunna röra sig fritt här utan att behöva gå över bilvägar, säger Pella Myrstener.

Centrum skulle var lågt i kontrast till de höga skivhusen.

Angie Gray

I planeringen av området ingick också att centrumet som är byggt i tegel och betong skulle vara en kontrast mot de höga husen, berättar Per Olgarsson.

Borde Bredäng blir ett riksintresse?

– Det är inte min sak att avgöra. Men delar av bebyggelsen här är utpekad av stadshuset som intressant och det finns en önskan om att få in lite mer av det moderna kulturarvet i de riksintressanta miljöerna, säger han.