När kriget rasade i Europa 1939-1941 satt Stefan Zweig på ett hotellrum i Brasilien och tecknade ner det som skulle bli Världen av i går – en europés minnen.

Den store författaren befann sig i landsflykt. Hans böcker var förbjudna och hans gamla hemland Österrike var annekterat av Hitlers nazister. När han skrivit färdigt tog han sitt liv.

Andreas Boonstra, regissör på Moment teater i Gubbängen, läste boken under arbetet med en annan föreställning. Han blev snart övertygad om att den förtjänade en egen.

Vad var det som grep tag i dig?

– Den är en oredigerad inifrånbild från det tidiga 1900-talet. Kanske världshistoriens mest turbulenta tid, med världskrig, hyperinflation, ryska revolutionen. En tid många av oss inte vet så mycket om men som på många sätt påminner om vår tid.

Vilka är parallellerna till vår tid?

– Dubbelheten. Vi befinner oss också i en tid av stor förändring med stora innovationer och stort välstånd, med en lång period av fred bakom oss. En tid som samtidigt är fylld av hot, där krig kommer närmare och gamla värden luckras upp av nya ideologier.

Vad kan vi ta med oss av det Zweig berättar?

– Dels hyllandet av gemenskapen som idé, tanken på ett enat Europa – Zweig skriver om nationalismen som en ärkepest – dels konstens och kulturens betydelse.

Varning för smitta

Andreas Boonstra beskriver Moments uppsättning som en ”dramatiserad bokcirkel”.

Skådespelarna Anders Berg och Linda Källgren kommer inför varje föreställning göra en lista med favoritkapitel och välja vilka som ska spelas.

I andra akten väljs scenerna genom lottdragning ur en hatt. Det som spelas kommer alltså variera från kväll till kväll.

Stefan Zweig som ung, cirka 1912.

Public domain

Andreas Boonstra förklarar skälet till det annorlunda upplägget:

– Jag vill att människor ska få kontakt med den här boken och den här tiden. Men jag insåg att jag aldrig skulle få med alla favoritpartier, inte ens om föreställningen är sju timmar.

Nu blev den två timmar plus paus. På den tiden får skådespelarna spela så långt de hinner.

Efteråt hoppas Andreas Boonstra att publiken springer ut och köper boken.

– Det är en bok som smittar. En bok man vill berätta om för sina vänner, säger han.