Det var i januari i fjol som kvinnan kom i kontakt med en man som spelar en betydande roll i ett kriminellt nätverk i Sollentuna.

Några månader senare upptäckte polisen att ärenden med hemliga tvångsmedel, så som hemlig telefonavlyssning, inte gick som de skulle. Kort efter beslut om hemlig avlyssning av medlemmar i nätverket blev det helt tyst i de övervakade kanalerna.

Så småningom riktades misstankarna mot kvinnan på Attunda tingsrätt och polisen satte upp en dold kamera på hennes arbetsplats.

Greps på tingsrätten

Det visade sig att hon fotograferade dokument och skickade dem till nätverket. Vid två tillfällen lät hon dessutom den gängkriminella mannen få använda hennes dator med domstolens ärendesystem där han kunde surfa runt fritt.

I september 2023 greps hon på sin arbetsplats, av civilklädd polis, och tre månader senare dömdes hon i samma tingsrätt för ett grovt brott mot tystnadsplikt, ett grovt dataintrång, tre fall av brott mot tystnadsplikt och ett dataintrång.

Dom i hovrätten i dag

Kvinnan har haft varierande inställning, men medgett vissa av anklagelserna.

– Jag vet att det är ett svek mot tingsrätten, det jag har gjort, har hon sagt i förhör.

Domen överklagades till Svea hovrätt. Där föll domen i dag och den blev den samma som i tingsrätten med undantag för att kvinnan friades från åtalspunkten om grovt brott mot tystnadsplikt. Påföljden blev den samma: Fängelse i ett år och nio månader.

Båda parter hade överklagat tingsrättens dom – kvinnan för att bli helt eller delvis frikänd eller för att få en strafflindring, och chefsåklagare Per Nichols för att han ville se en skärpning av straffet.

– Hovrätten bedömde att bevisningen inte räckte på en åtalspunkt. Eftersom straffet blev samma som i tingsrätten betyder det i praktiken en straffskärpning på de punkter hon dömdes för. Hovrätten har understrukit och skarpt formulerat att hon har allvarligt missbrukat det förtroende hon har fått av sin arbetsgivare, och av allmänheten, säger Per Nichols.

Betyder det att du är nöjd med domen?

– Det är en process som nu har prövats i två instanser. Men det är bara riksåklagaren som kan ta det vidare till högsta domstolen. Spontant ser jag inga skäl till att jag ska föra det på tal för nu handlar det mest om bevisvärdering, det finns inga formella principiella prövningsskäl.

I kvinnans straff finns även en mindre straffrabatt för att hon med största sannolikhet skulle ha sagts upp från sin tjänst, även om hon nu har valt att själv säga upp sig.

Lokaltidningen Mitt i söker även den dömda kvinnans försvarare.