20,4 miljoner kronor. Så stort är det prognosticerade underskottet för enheten barn och ungdom på Farsta stadsdelsförvaltning, enligt den senaste ekonomiska rapporten.
Bakom siffrorna döljer sig allt fler omhändertaganden av unga Farstabor, varav de flesta på grund av kriminalitet.
Jämfört med 2023 har antalet placeringar på Sis-hem – särskilda ungdomshem för tvångsvård – ökat från i snitt 5,3 per månad till i snitt 8,3.
– Vi har behövt omhänderta fler unga som behövt skyddsplacering, bekräftar Therése Grahn, avdelningschef för individ- och familjeomsorg på stadsdelsförvaltningen.
I rapporten förklaras ökningen med det samarbete som Farsta stadsdel hösten 2022 inledde med polis och kriminalvård, kallat Trefas.
Det startade som ett svar på det ökade skjutvapenvåldet. Syftet är att identifiera unga i riskzonen för kriminalitet, och stoppa dem från att begå brott eller själva bli utsatta.
Gör positiv tolkning
Att fler unga i Farsta omhändertas kan låta minst sagt allvarligt. Men Therése Grahn vill i stället tolka siffrorna positivt, som ett kvitto på att Trefas fungerar.
– Vi är väldigt nöjda med samarbetet med polis och kriminalvård. Det har lett till att fler unga har fått skyddsplaceringar och har kunnat lämna den kriminella miljön, säger hon.
Samtidigt har det alltså medfört ökade kostnader som stadsdelen nu måste hantera. En placering på Sis-hem kan kosta över 11 000 kronor per dygn. Slutnotan för året väntas landa på hela 21,5 miljoner kronor för Farstas del.
Vad gör ni med anledning av underskottet?
– Vi tittar på alla olika delar och går igenom placeringar och avtal. Vi har inte minskat vår bemanning, säger Therése Grahn.
Laura Roselli (V) menar att Farstas kostnader för unga är nödvändiga.
Mattias Kamgren
”Kommer minska kostnader på sikt”
Laura Roselli (V), ordförande i Farsta stadsdelsnämnd, ser det som en nödvändig kostnad, och betonar att det är lagstadgat för kommuner att placera unga som behöver vård.
– Alla vet att det ekonomiska läget fortfarande är tufft, det gäller inte minst oss i stadsdelarna. Men vi jobbar stenhårt för att både kunna fortsätta med, och växla upp, det förebyggande arbetet som vi gör med barn och unga. Det innebär att vi måste hantera att kostnaderna för placeringar ökar.
Kan ni skjuta till mer pengar eller behöver ni spara på något, och i så fall vad?
– Tidigare har stadsdelarna fått extra medel för att täcka liknande underskott, men i dagsläget vet vi inte om det kommer ske igen. Vi vill undvika att det påverkar verksamheterna. Vi vet att de insatser vi gör för barn och ungdomar här och nu kommer att minska samhällskostnaderna på sikt, och ge de unga bättre framtidsutsikter.