Ljushallen på Rödabergsskolan i Vasastan är full av liv. Ljudet av pingisbollar som studsar mot borden och elevers röster fyller rummet. Mobilerna? De ligger tryggt undangömda i lådor – sedan förra året har skolan varit helt mobilfri.
Rektor Anna Bergman berättar att beslutet togs då mobiltelefonerna störde undervisningen, bidrog till kränkningar och hindrade sociala möten.
– Våra elever fick inte uppleva den sociala samvaron som skolan ska erbjuda, säger hon.
Nu, i stället för att scrolla på rasterna, umgås eleverna. Emelie Krantz i årskurs 9 märker en tydlig skillnad.
– Vi har definitivt fått en bättre gemenskap i klassen. Vi har kommit varandra närmare och pratar mer med varandra, säger hon.
För att underhålla eleverna har skolan satsat på aktiviteter som pingisbord, schack och pussel. Pussel har blivit särskilt populärt.
– De lägger några bitar då och då och allt får ligga kvar i månader utan att någon förstör det. Det är fantastiskt, säger Bergman.
"Kändes orättvist"
Mobilfria skolor blir allt vanligare i Stockholms stad, särskilt på låg- och mellanstadiet. På högstadiet är det vanligt med mobilförbud under lektionstid, men även antalet helt mobilfria skolor ökar.
Men att det skulle bli mobilfritt var inte ett beslut som togs emot med öppna armar, enligt Emelie Krantz.
– Det kändes först som en kommunal bestraffning att de behövde ta bort mobilerna för att några få inte kunde sköta det. Jag förstår det, men det kändes orättvist.
På Rödabergsskolan i Vasastan är det helt mobilfritt.
Angie Gray
Klasskompisen Desirée Höglund instämmer.
– Det är ju i vår ålder man behöver lära sig att ta konsekvenserna för sina egna handlingar.
En viktig paus
Trots att vissa försöker kringgå reglerna, med exempelvis extra telefoner, upptäcks alltid försöken, enligt rektorn.
– Det förs också diskussioner kring hur vi kan skruva åt det här ytterligare.
Bergman betonar att skärmar inte är dåliga i sig, men att en mobilfri skolmiljö ger eleverna en viktig paus från det digitala.
Rasterna har blivit livligare, med en högre ljudnivå – men det är bara positivt, enligt rektor Anna Bergman. "Det är ett tecken på att de har kul. De tjoar och tjimmar och är mer aktiverade nu," säger hon.
Angie Gray
Emelie Krantz och Desirée Höglund skulle gärna vilja ha tillgång till sina mobiler under långa håltimmar, då de får lämna skolområdet och det skulle kännas tryggare att kunna kontakta sina föräldrar om något skulle hända.
I övrigt saknar de inte mobilerna.
– Det är ändå kul att hänga med folk på rasterna i stället för att fastna i mobilen, säger Emelie.