Nu har Stockholms ungdomar fått sina första besked om gymnasievalet, och 14 procent fler har valt att söka till ett yrkesprogram jämfört med förra året. Detta markerar det fjärde året i rad som andelen ökar – ett glädjande besked, enligt det rödgröna styret, som har som mål att få fler unga att välja just yrkesutbildningar.
Men trots den ökande trenden är det fortfarande långt kvar.
– Snedfördelningen är mycket stor. Den absoluta majoriteten väljer ett högskoleförberedande program, säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S).
Möter inte arbetsmarknadens behov
I Stockholmsregionen behöver andelen elever som söker till yrkesprogram öka från dagens 22 procent till 33 procent för att möta arbetsmarknadens behov, enligt en kartläggning från Skolverket.
– Vi har branscher som skriker efter arbetskraft, så det har varit en del av vårt huvudfokus. Men det är också för ungdomarnas skull. Många skulle ha en lättare väg till jobb om de får behörighet genom ett yrkesprogram, säger Emilia Bjuggren.
Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd i Stockholms stad.
Pekka Pääkkö
Vård och el på frammarsch
Främst är det vård- och omsorgsprogrammet samt el- och energiprogrammet som har ökat i popularitet. För att uppmuntra ännu fler att välja yrkesprogram har staden stärkt studie- och yrkesvägledningen samt startat nya kommunala yrkesprogram.
Utöver dessa satsningar handlar det också om samarbete med näringslivet för att synliggöra yrkena.
Bra jobb med bra löner.
– Branschen är mycket bättre än vi någonsin kan vara på att locka ungdomar. Vi samarbetar så att de själva kan vara ambassadörer och visa upp bra jobb med bra löner och arbetsvillkor.
Nästa år ska Stockholm också vara värd för Yrkes-SM, ett event som syftar till att öka intresset för yrkesprogrammen.
SYV:en: Handlar om grupptryck
Men varför väljer så många ungdomarna ett teoretiskt program? Enligt Nargiza Daraei, studie- och yrkesvägledare på Kista grundskola, handlar det ofta om grupptryck och föräldrars förväntningar.
– Många väljer utifrån vad kompisarna tycker och väljer, säger hon.
Nargiza Daraei är studie- och yrkesvägledare på Kista grundskola.
Privat
Hon berättar om elever som velat gå yrkesprogram, men ändrat sig när föräldrarna inte godkänt valet. Framför allt förespråkas program som naturvetenskap, ekonomi och samhällsvetenskap – ofta på grund av okunskap.
– Många vet inte att yrkesprogram i dag också ger grundläggande högskolebehörighet. Det finns en bild av att naturvetenskap är finare, särskilt bland föräldrar som vuxit upp i andra länder. De tror att yrken som rörmokare och elektriker är dåligt betalda, vilket inte stämmer.
För att ändra på detta arbetar Nargiza Daraei aktivt med att informera föräldrar, bland annat genom att boka in möten.