Malin, som önskar vara anonym, har i flera år kämpat för att hennes två barn med autism ska få rätt stöd i skolan. Men vägen dit har varit lång.

Hennes dotter gick länge under radarn. Lärarna såg henne som en elev med lätt för sig och hennes behov blev förbisedda. För Malins son blev svårigheterna synliga tidigt. I de stora elevgrupperna hamnade han ofta utanför.

– Ganska tidigt ville han inte gå till skolan. Det var alltid något – magont, fel kläder, eller att han plötsligt behövde gå på toaletten, minns Malin. Det fanns många tecken på att han inte trivdes.

Malin försökte förklara sonens behov, men stödet från skolan uteblev. 

– På gympan sa lärarna att han måste byta om snabbare eftersom han alltid kom sent. Vi förklarade att han behövde hjälp, som att få kläderna upplagda. Men skolan tyckte att det var vårt problem.

Bytte skola: "Natt och dag"

Efter ett och ett halvt år av ständiga konflikter, där dialogen med skolledningen hade brutit samman, anmälde Malin situationen till både skolchefen och Skolinspektionen. 

Men relationen med skolpersonalen blev allt sämre och Malin såg till slut ingen annan lösning än att byta skola. 

– Skillnaden var enorm. Vi kom till en skola som bara låg tvärs över gatan, i samma stadsdel, men där arbetssättet var helt annorlunda. Det var som natt och dag.

Det dröjde innan Malins barn fick förtroende för skolan igen. "Det tog nog till fjärde klass innan min son hittade vuxna på skolan som han kunde knyta an till igen," säger hon.

Pekka Pääkkö

Malins erfarenhet är långt ifrån unik. En rapport från Funktionsrätt Stockholms stad visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever liknande svårigheter.

Hälften av de tillfrågade föräldrarna har blivit rekommenderade att byta skola. Kerstin Krebs, vice ordförande för Funktionsrätt Stockholms stad, pekar på bristande kunskap som huvudproblemet. 

– Ibland fungerar det utmärkt men det handlar ofta om att en lärare brinner för det. Om läraren försvinner, raserar hela stödet. Så ska det inte behöva vara, säger hon.

Det fria skolvalet gäller för elever med funktionsnedsättningar precis som för alla andra. Det finns tydliga politiska mål för likvärdigt stöd, men skolors efterlevnad varierar eftersom varje rektor har det yttersta ansvaret.

– Det var länge som jag inte kunde prata om det här för jag mådde fruktansvärt dåligt. För att bygga upp kunskapen som sitter i väggarna, då är det viktigt att hålla i och hålla ut över tid. Skolorna måste ha förutsägbarhet, säger Malin.