Som barn togs Gustav Badin Couchi till Europa från danska kolonin Saint Croix i Västindien. Han lämnades 1760 som gåva till svenska kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika.

– Badin hade en intressant roll då han levde inom det svenska samhällets toppskikt. Han var en del av kungahuset och från unga år sågs han som en jämlike i det sammanhanget. Han borde fått en likvärdig begravning som de han växte upp med, säger Marie Cham, ordförande för Afrosvenskarnas riksorganisation.

Gustav Badins ursprungliga namn var Kwasi, varifrån namnet Couchi hämtades. Han kallades Badin efter ordet badinage vilket kan definieras som "skämt" eller "gyckel".

Marie Cham, ordförande för Afrosvenskarnas riksorganisation

Theresia Viskar

Fick ingen gravsten

Han dog 1822 och begravdes på Katarina kyrkogård. Han har i dag ingen gravsten eller minnessten. Riktigt var på kyrkogården han ligger är okänt.

– Alla kungar han levt med har en gravsten. Det är ett uttryck av rasism, de som utsätts för det blir utraderade ur historien. Att de inte synliggörs, att våra barn inte får ta del av historier om afrosvenskar i skolan. Men deras historier är svensk historia.

Afrosvenskarnas riksorganisation har i många år kämpat för att uppmärksamma Gustav Badins liv och gärningar. I veckan bestämde kyrkogårdsnämnden att han ska få en minnessten på Katarina kyrkogård.

– Att han får en minnessten är viktigt för oss alla som en del i kampen för att synliggöra afrosvenskars närvaro i historien och belysa att svenskar inte bara är vita.

"Symboliskt viktig"

Kyrkogårdsförvaltningen ska skyndsamt ta fram ett förslag på hur hans minne ska högtidlighållas genom en minnessten. Den ska avtäckas 9 oktober, vilket är minnesdagen för avskaffandet av slaveriet på svenska kolonin Saint Barthélemy 1847.

– Gustav Badin Couchi är en del av svensk historia och bör synliggöras. En minnessten över honom är också symboliskt viktig för att lyfta fram afrosvensk historia i Sverige, säger borgarrådet Clara Lindblom (V), som ansvarar för kyrkogårdsfrågor, i en kommentar.

Stockholms stad, Riksmarskalksämbetet och hovet har varit delaktiga i processen att få till stånd en minnessten. Vid avtäckningen ska Kronprinsessan närvara.