– Det finns myter om att socialtjänsten inte gör någonting. Men i nästan samtliga fall har det funnits en väldigt god kännedom och erbjudits många och kraftfulla insatser, säger Shahira Megahid, utredare på Stockholms socialförvaltning.

Hon har analyserat 23 fall i olika stadsdelar från åren 2019-2022, där unga har utsatts för grovt våld i gängmiljö. Framförallt har det handlat om skjutningar, i åtta fall med dödlig utgång.

– Det som brister är ofta motivationen. Det vi behöver prata om är hur man skapar förutsättningar för familjerna att tillgodogöra sig insatserna, säger Shahira Megahid.

Om undersökningen hade gjorts i dag hade även andra barn funnits med, utan samma historik hos socialtjänsten och med fler skyddsfaktorer hemifrån.

Hundratals skolanställda från hela Stockholms hade samlats för att ta del av erfarenheterna.

Petter Beckman

Lång rad orosanmälningar

Men brottsoffren i den här studien är i många fall uppvuxna med våld i hemmet, ofta med en ensam vårdnadshavare som själv lider av psykisk ohälsa.

De flesta har varit föremål för en rad orosanmälningar: misshandel, narkotikabrott, umgänge med kriminella, vapenbrott, personrån, missbruk och utåtagerande beteende i hemmet.

– Men i många fall delar inte vårdnadshavaren socialtjänstens oro. Redan där finns ett problem, säger Shahira Megahid.

Shahira Megahid, utredare Socialförvaltningen, Stockholm

Petter Beckman

Bristande förståelse

Det kan vara många faktorer som står i vägen, poängterar hon: språksvårigheter, arbetslöshet, trångboddhet, misstro mot myndigheter och bristande förståelse för vad åtgärden skulle kunna leda till.

– Vi behöver ägna mer tid åt att bygga relation till vårdnadshavarna. Det är otroligt viktigt, att skapa ett förtroende för myndighetssverige, säger Shahira Megahid.

I Hässelby/Vällingby jobbar en särskild grupp inom socialtjänsten – SIG Anhörigstöd – med att hjälpa anhöriga att navigera när barnen är på väg in i en kriminell livsstil.

Känner sig dömda

– Föräldrar vill oftast vara en skyddsfaktor för sina barn. Vårt stöd kan motivera dem att ta till sig insatserna på ett annat sätt. Det är många som själva tar kontakt med oss, säger Alejandra Chacin, samordnare för verksamheten.

Fatima Aberkan Arriagada och Alejandra Chacin jobbar med SIG Anhörigstöd i Hälsselby/Vällingby stadsdelsförvaltning.

Petter Beckman

Många föräldrar skäms och känner sig dömda, berättar hon. Därför kan bland annat anhöriggrupperna, där föräldrar möter andra i samma situation, göra stor skillnad. Där öppnar föräldrarna sig ofta väldigt fort.

Kommer tillbaka

– De märker att de har något gemensamt, skuldkänslorna och oron som de trodde att de var ensamma om. Här behöver de inte förklara sig. När de väl börjar i gruppen kommer de oftast tillbaka på grund av gemenskapen, säger Alejandra Chacin.