– Min gissning är att alla nya fasta kameror är på plats 2027, säger Stefan Singman, chef för kamerabevakningen på Stockholmspolisen.

Från och med den 1 april krävs inte längre tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att sätta upp övervakningskameror. Men de som sätter upp kameror måste själva utreda att de följer dataskyddsförordningen GDPR, eller brottsdatalagen i polisens fall.

Lagändringen ger dessutom polisen tillåtelse att i förebyggande syfte kamerabevaka platser som inte är direkt brottsutsatta.

Specifika platser vill polisen inte gå in på.

– Det kan vara en stor rondell där många kriminella brukar köra efter att ha begått brott eller en plats där brott planeras. Den nya regeln ger nya möjligheter att förebygga, förhindra och utreda brott, säger Stefan Singman.

Från och med nu krävs inte längre tillstånd för att kameraövervaka allmänna platser.

Stefan Källstigen

Kameror mot klotter?

Polisen hävdar att den här delen av lagändringen inte kommer innebära större möjligheter att inkräkta på den personliga integriteten eller bevaka nya delar av gaturummet.

– Hela den intresseavvägningen finns kvar. Vi kommer fortfarande maskera allt som inkräktar på den personliga integriteten, säger Singman.

Däremot får polisen från den 1 april möjlighet att bevaka platser där det finns ”risk för omfattande brottslighet”. Tidigare har lagen bara gällt ”risk för allvarlig brottslighet”, till exempel skjutningar.

– Det kan röra mer ringa typer av brottslighet, som skadegörelse till exempel, säger Jenny Bård, chef för enheten för kamerabevakning på Integritetsskyddsmyndigheten.

Polisen vill inte ge konkreta exempel på när den här typen av bevakning kan användas, eftersom lagstiftningen inte trätt i kraft än.

Och för dem är det fler delar i lagen som inte verkar helt glasklara.

– Jurister på rättsavdelningen sitter och jobbar med lagen nu, säger Stefan Singman.

Ställen som inte är direkt brottsutsatta får numera övervakas i förebyggande syfte.

Angie Gray

S-toppen välkomnar lagen – fått vänta länge

Stockholms trygghetsborgarråd Alexander Ojanne (S) har negativa erfarenheter av IMY:s långa handläggningstider och välkomnar lagändringen.

– Vi har haft negativa erfarenheter av att vänta. I Akalla och Husby tog det ett år att sätta upp kameror.

Blir det inte ett ökat pappersarbete för kommunen?

– Det kan det bli. Men vi har framförallt kameror runt våra egna byggnader och där har vi bra koll.

Han säger att kamerasamarbetet som staden har med polisen har underlättat logistiken. Enkelt uttryckt handlar det om att kommunen bygger ut infrastrukturen och att polisen gör själva inkopplingen.

– Vi har ju rundat byråkratin tidigare så de nya lagarna kommer inte leda till någon större intensifiering av kamerautbyggnaden.

Alexander Ojanne (S) trygghetsborgarråd.

Pekka Pääkkö

Stefan Singman, polisen.

Polisen

Vändningen: ”Av godo för stockholmarnas trygghet”

Från att ha varit högljudda motståndare till FRA-lagen har Socialdemokraterna på ett drygt årtionde svängt och partiet är på riksplanet i stort sett överens med regeringen i övervakningsfrågor.

– Många förenklingar och utredningar som tillkom under förra S-regeringen ser vi nu bli politik.

Var drar ni gränsen?

– Det viktigaste är hur man använder det filmade materialet, att inte vem som helst kan begära ut det. Polisens kameror används av polisen i polisiära syften och det är vi bara positiva till.

Vad anser du om att den här typen av inskränkande lagar generellt aldrig dras tillbaka?

– Jag är trygg i att den kameraoffensiv som vi gör är av godo för stockholmarnas trygghet. Skulle det bli en annan diskussion i framtiden får de politikerna omvärdera beslutet.