Oxfilén fräser till när kocken George Grigo varsamt placerar den på grillen. En planka dekorerad med spritsat potatismos placeras i ugnen och två sparrisar lindas ihop av en skiva bacon.
– Folk kommer hit för att äta vår plankstek, gästerna säger att det är för att den är bra kryddad och gjord av fina råvaror, säger han.
Restaurang Chapters är ett av många Stockholmshak där plankan gått varm den senaste tiden. På gatan utanför står en skylt: "Plankstek, gästerna och personalens favorit".
– Den är alltid en favorit, jag beställer den själv när jag är ute på restaurang, berättar George.
Planksteken är en klassiker som det har svängt om. Från att ha varit en supertrend på 70-talet hamnade den mer och mer i skymundan. På kvarterskrogarna har man alltid kunnat beställa en, men generellt har den avfärdats som utdaterad.
En klassisk plankstek: oxfilé på en bädd av grönsaker, omgärdade av duchesspotatis. Till det, en stor klick bea, en grillad tomat, en baconinlindad sparris och rödvinssås.
Angie Gray
Testat plankor sedan 80-talet
Ett gäng som har stenkoll på rätten är Planksteksakademin: En anonym skara som rört sig i Stockholms planksteksvärld sedan 80-talet och vet hur de vill ha det.
– I början av 2000-talet hände något i matkulturen, det blev skoj att besöka sunkhak och planksteken hamnade åter i ropet. Vi insåg först 2013 att vi skulle publicera våra recensioner på internet, skriver Planksteksakademins sekreterare i ett mejl.
Enligt sekreteraren har plankan sedan 80-talet, fram till i dag, varit klassad som "sunkmat".
– I takt med att ostfonduegrytor och gillestugor blev omoderna så blev även planksteken lite omodern. Kanske på grund av att planksteken under slutet av 70-talet och början av 80-talet serverades som en form av "billig" mat, där det mer än ofta ingick en öl i priset, på krogar som i dag skulle klassas som sunkhak.
Många frågade sig hur hygieniskt det egentligen var att äta från en planka och kvarterskrogarna hade inte alltid råd med det finaste köttet.
Spektakulär träbit
Men det är just plankan, träbiten, som är hemligheten med plankstekens framgång, menar krögaren Peder Bornebusch. Under 50-talet drev hans mamma anrika restaurang Prinsen på Östermalm, som Peder senare tog över, och tillsammans drev de Wärdshuset Godthem på Djurgården.
– Min far var ju regissör men han kom och jobbade som värd hos oss på Prinsen. Han tog med sig idén om planksteken från Spanien.
Ingen baconsparris
Peder berättar att hans mor var något skeptisk men gick till slut med på att erbjuda plankstek även på Godthem. Plötsligt hade de serverat över 300 000 plankor. Och fler skulle det bli.
– Det blev en enorm succé, vilket var väldigt kul. Det vi gjorde var ju spektakulärt och sedan har det spridits. Nu har ju varenda svensk vägkrog plankstek skulle jag tro.
Peder och Prinsen serverade planksteken med spritsat potatismos och en klick persiljesmör, men utan baconlindad sparris.
Plankan verkar vara på väg tillbaka, vet du varför?
– En av hemligheterna är att det är väldigt lätt att skära på en träbit. Det blir bättre motstånd och det ligger inte massor av andra tillbehör som sopar runt på en tallrik utan plankan ligger stilla på en bricka, så det blir enkelt.
Enligt Planksteksakademin finns det dock ytterligare en berättelse om hur planksteken tog sig till Stockholm. Den andra versionen är att Tore Wretman blev inspirerad av liknande rätter i USA på 50-talet och tog konceptet till restaurang Stallmästargården. Men Peder Bornebusch är säker på sin sak.
– Ja, utan tvekan. Det är så länge sedan att jag inte har något behov av att hävda mig. Men om man vill veta sanningen så är det så det var.
Kocken George Grigo jobbar på Chapters. Hans roligaste rätt att laga är planksteken. "Man använder få redskap och smutsar inte ner särskilt mycket".
Angie Gray
Tillbaka på restaurang Chapters lägger George den sista touchen. Klippt gräslök strösslas runt den lilla behållaren med rödvinssås och den baconlindade sparrisen placeras på köttbiten. Han säger att plankan återfått sin status som lyxmat de senaste två åren. Varför vet han inte.
– Men jag vet att om någon beställer en på en fredag så får man springa lite extra i köket. Alla som ser den vill ha en egen.