– Hej! Vad roligt att ni vill skriva om det här! Jag tog med den här nya som han ska få, säger Tyresöbon Synnöve Blomqvist och lyfter upp en kofta ur påsen.
Hon träffar Mitt i Tyresö vid den lilla kattstatyn som står i centrum. Varför? Jo, för att det är dags att ge den en ny outfit såklart. Julkostymen med tillhörande luva har den burit sedan mitten av december och julen är slut nu, förklarar hon.
Julkostymen åker av när Mitt i Tyresö är där. Istället blir det en ny kreation med Tyresös färger gult och rött som ska pryda Katten.
Pekka Pääkkö
Tyresös färger passar bra
Hon plockar upp en liten skapelse i rött och gult som hon trär på bronskatten.
– Det här är Tyresös färger. Jag tyckte att det kunde passa nu, men jag har gjort en vårkofta också, den får han – jag tror att det är en han – om en månad drygt. Då har det nog blivit lite mer vår i luften.
Det var strax innan jul som Mitt i Tyresö satte in en efterlysning i tidningen – vem är det som stickar kläder till Katten? Svaret kom när självaste upphovsmakaren hörde av sig till redaktionen.
– Jag vet att det är många som undrar så jag tänkte, jag kan lika gärna berätta att det är jag, skrattar Synnöve och rättar till den nya tröjan på Katten.
Även om det är många andra före Synnöve som klätt Katten så är det hon som gör det sedan förra året. Det här blir det femte plagget som hon förser den med.
Katten i nya koftan i Tyresös färger. Men vårkoftan, som Synnöve Blomqvist håller i, får vänta lite, på vårluften, förklarar hon.
Pekka Pääkkö
Hur började det?
– Jag gick förbi en dag och tyckte att han såg frusen ut, sedan var det i gång.
Men allting hon gjort har stulits efter ett tag, så fort hon har stickat något nytt.
– Jag skulle vilja be de som läser det här att låta kläderna sitta kvar på Katten. Vill man ha något litet plagg till sin docka eller så är det bara att mejla mig så ordnar jag det, säger Synnöve.
Stickar alltid på något
För stickning är en del av hennes dagliga syssla, förklarar hon, och hon stickar för att det är kul.
– Jag har alltid en stickning på gång. Jag kan till exempel inte sitta och titta på tv om jag inte har en stickning i händerna, säger hon.
Det var när hon jobbade natt på gruppboende för många år sedan som hon började sticka, i parti och minut, förklarar hon.
Sedan har det bara fortsatt. Hemma ligger ett 35-tal färdiga koftor i kartonger som hon gärna skänker bort. Mycket har hon redan skänkt till Ukraina och blir hon inte av med koftorna kommer de också att skickas dit så småningom.
– Min sambo börjar ledsna på allt jag stickar där hemma, skrattar hon.
Den nya koftan som åkte på förra veckan är det femte plagget som Synnöve Blomqvist gör åt Katten. Och hon kommer att fortsätta sticka.
– Ja, jag gissar att det blir en ny kofta en gång i månaden ungefär, det är lagom.