En person med god kännedom om Tullinges groddjur är Britta Ahlgren. Han var tidigare kommunbiolog i Botkyrka och är i dag aktiv inom Naturskyddsföreningen i Botkyrka och Salem. Vid Madens dagvattenpark står hon redo med ficklampa och kikare – redskap som är ovärderliga för den som vill spana på grodor.

– Det gäller att vara stilla, lyssna noga och lysa försiktigt med ficklampan längs vattenbrynet. Ofta hör man dem innan man ser dem. Vanlig groda har ett brummande parningsläte, medan den vanlig paddans är mer drillande. Åkergrodan säger "voff, voff, ..." som en liten hund. Salamandrarna är helt tysta, berättar Britta Ahlgren.

Britta Ahlgren är numera pensionerad kommunbiolog, men intresset för djur och natur håller i sig.

Stefan Källstigen

Det lokala naturvårdsprojektet "Groddjursåtgärder i Tullinge", har fått 744 500 kronor i statligt stöd genom LONA – Lokala naturvårdssatsningen. Projektet är en del av en nationell våtmarkssatsning och syftar till att skapa och förbättra groddjurens livsmiljöer i området. Våtmarksprojekt inom LONA kan få upp till 90 procent av kostnaden finansierad med statliga medel, resten bekostas av kommunen.

– Groddjuren är viktiga för den biologiska mångfalden. Under inventeringar som gjordes 2022 kunde vi konstatera att det på flera platser bara fanns cirka en tiondel av antalet groddjur som observerades under inventeringen 2008 eller tidigare, säger Britta Ahlgren.

Varför minskar antalet groddjur i Botkyrka?

– Det har vi inte hittat någon enkel förklaring till, men det är klart att bebyggelse och trafik påverkar.

Britta Ahlgren brukar gå sena kvällspromenader för att lyssna på när grodorna spelar.

Stefan Källstigen

Tre nya groddjursdammar och lika många övervintringsmiljöer ska anläggas vid Tullingesjön. Dessutom ska redan befintliga dammar vid Sågsjön och Gårdsbäcksdammen restaureras, och en ny damm skapas vid Banslätten. Åtgärderna baseras på en tidigare förstudie om groddjurens livsmiljöer i Tullinge och förväntas ge både plats och skydd åt arter som har blivit allt mer sällsynta.

– Många groddjur är beroende av små, solbelysta dammar där de kan lägga sina ägg. När sådana miljöer försvinner minskar även arterna, ibland snabbt. Dammarna behöver vara fria från fisk och tillräckligt djupa för att inte torka ut innan grodynglen omvandlats till små grodor som kan krypa upp ur vattnet, berättar Ahlgren.

Grodägg ligger i täta, geléklump-liknande klumpar direkt i vattnet, medan paddägg läggs i långa, trådliknande snören som slingrar sig mellan växter och grenar under ytan.

Stefan Källstigen

Vanlig padda.

Britta Ahlgren

Projektet sträcker sig till 2028 och Botkyrka kommun planerar att involvera skolor i närområdet i arbetet, både för att sprida kunskap och engagera fler i naturvårdsfrågor. Groddjuren fungerar som viktiga indikatorarter i ekosystemet och är en del av en rik biologisk mångfald som kommunen vill bevara.

Under en sen kväll fångade Britta en vanlig groda på bild.

Britta Ahlgren

För den som själv vill ge sig ut och leta groddjur delar Britta Ahlgren med sig av sina bästa tips. Det gäller att ge sig ut i skymningen, gärna en stilla och fuktig kväll.

– Ta med en ficklampa för att kunna lysa längs vattenytan. En kikare är också bra att ha, särskilt om dammen är stor. Viktigt är också att lyssna efter grodornas karaktäristiska kväkanden. Ofta hör man dem långt innan man ser dem, förklarar Britta Ahlgren.