Runt 25 000 fotgängare skadas varje år i Sverige på grund av vinterhalkan och vårdkostnaderna uppskattas till cirka 11 miljarder kronor. Enligt den årliga halkrapport som sammanställs av skoföretaget Icebug drabbas stockholmarna värre än andra.
Förra året sade sig nästan var tionde stockholmare ha skadat sig så illa att de behövt vila eller söka vård under det senaste året på grund av halka, jämfört med snittet i landet på 5 procent.
Förra vintern ökade också antalet akuta vårdbesök med halkskador i Region Stockholm med över 70 procent, som Mitt i rapporterat tidigare. Nu i veckan slog halkan till igen.
Fler nyheter från ditt område – prenumerera på Mitt i:s nyhetsbrev Kvarteret!
Livsfarligt att gå ut
– Sådana här dagar är det livsfarligt att gå ut. Förra vintern stod jag själv på öronen, jag slog mig riktigt illa och fick gå i sjukgymnastik i tre månader, säger Curre Hansson, PRO-ordförande i Stockholmsregionen.
Stockholmare är värre drabbade av halka på vintern än andra, visar undersökningar.
Mostphotos
Sedan några år tillbaka delar flera av länets kommuner ut gratis halkbroddar till seniorer – en metod som har visat sig kunna spara mångmiljonbelopp.
Forskare i Göteborg, som utvärderade effekterna på nationell nivå 2019, uppskattar den samhällsekonomiska vinsten till minst tio gånger insatsen – som en följd av minskade vård- och rehabiliteringskostnader.
– Det är klart, det är rena vinstmaskinen. Ett enda fall kostar ju hundratusentals kronor, inte bara för vården utan också för hemtjänsten, säger Curre Hansson PRO.
Sex kommuner i länet
Varken han eller företrädare för den andra pensionärsorganisationen SPF har någon samlad bild av vilka kommuner som delar ut broddar i år.
Enligt göteborgsforskarnas lista från 2019 var det sex kommuner i Stockholms län som gjorde det då: Haninge, Järfälla, Lidingö, Sundbyberg, Tyresö och Österåker.
Sundbyberg meddelade på sin hemsida i veckan att man även i år erbjuder broddar till alla kommuninvånare över 66 år. Haninge börjar med broddutdelning den 2 december.
Länets största kommun, Stockholms stad, har tidigare provat att dela ut broddar via stadsdelsförvaltningarna, men har ingen samlad plan för detta i år.
"Komplicerat med olika modeller"
– Min uppfattning är att det är komplicerat, bland annat eftersom äldre vill ha olika modeller, vilket ju är helt rimligt. Det är inget jag utesluter men det finns inte i årets budget. Där har vi i stället prioriterat pengar till äldreboenden och hemtjänst, säger Stockholms äldreborgarråd Torun Boucher (V).
Curre Hansson uppmanar alla PRO-medlemmar att trycka på i de lokala pensionärsråden för att kommunerna ska säga ja.
– Men om inte det går så är det inte en jättehög kostnad att köpa broddar för egen bekostnad. Det är en billig försäkring, säger han.
Halkan är här – så mycket ökade benbrotten 2023
Förra årets novemberhalka ledde till en stor ökning av antalet benbrott i länet. "Bristfällig snöröjning", hävdar Kristdemokraterna och skyller på det politiska styret i Stockholm. Men antalet sopsaltade trottoarer har ökat och blir i år fler än någonsin.
Med den första snön kommer också debatten om hur snöröjningen sköts. Kristdemokraterna i Region Stockholm har begärt fram siffror som visar hur antalet halkskador sköt i höjden förra vintern.
I november 2023 var antalet besök i öppenvården, där patienten ramlat i samband med snö och is, 70 procent högre än året innan. Vårdens kostnader för halkskadorna steg med 81 procent. Samma tendens syns om man jämför övriga vintermånader.
– Antalet benbrott ökade kraftigt, vilket pressade våra akutmottagningar och gjorde att många äldre inte vågade gå ut på de isiga trottoarerna. En sådan vinter får vi inte uppleva igen, säger Carl-Johan Schiller (KD), oppositionsregionråd i Region Stockholm.
"Dags att vårda trottoarerna"
Han lägger skulden på det politiska styret i Stockholm och poängterar att en höftfraktur kan kosta uppåt 150 000 kronor och ge livslånga konsekvenser för den skadade.
– Det är dags att vårda stadens trottoarer lika mycket som cykelbanorna, säger Carl-Johan Schiller, och syftar på en kritik som funnits under flera år mot att cyklister prioriteras framför gående när halkan sätter in.
Carl-Johan Schiller (KD), oppositionsregionråd, tycker det är dags att börja prioritera gångbanorna.
Luca Mara
I Stockholms stad vill KD skjuta till 5 miljoner extra för snöröjning i nästa års budget.
– Ska man våga ta sig till sin lokala träffpunkt, vännerna eller ens handla mat måste snöröjningen fungera. Politiken i Stadshuset måste se hur risken för halka och brist på kollektivtrafik påverkar de äldre. Därför vill vi se en ambitionshöjning från de som har den politiska makten, säger Nike Örbrink, gruppledare för KD i Stockholms stad.
SE KARTAN: Här sopsaltar Stockholms stad
MP: Oseriös kritik
Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd i Stockholm, tycker att KD:s kritik är oseriös.
– KD drar i själva verket ner på trafiknämndens driftkostnader med 180 miljoner, vilket skulle innebära en massiv minskning av bland annat snöröjningen, säger han.
Detta håller KD inte alls med om, utan menar att de sparar in pengarna på minskad byråkrati och bättre avtal.
När det gäller sopsaltning på stadens gångbanor – som är det effektivaste sättet att få bort halkan – har ambitionsnivån höjts under en följd av år, enligt Malinda Flodman, presskommunikatör på trafikkontoret.
– När vi började med sopsaltning användes det först på cykelbanor. Men under minst fem år har vi gradvis ökat sopsaltningen även av gångbanor, säger Malinda Flodman.
Fler nyheter från ditt område – prenumerera på Mitt i:s nyhetsbrev Kvarteret!
Skulle kunna bli mer
I vinter sopsaltas ca 23 mil gångbanor, jämfört med ca 26 mil cykelbanor. Sammanlagt cirka en mil gångbanor är nya för säsongen.
Sopsaltingsmaskinerna har lätt att komma fram på cykelbanor, men svårare på vissa trottoarer.
Lennart Johansson
– Det som begränsar kan vara att gångbanorna är för smala, branta eller ojämna, eller att det finns träd som gör det svårt att komma fram med sopsaltningen, säger Malinda Flodman.
Eftersom sopsaltningen också kostar mer blir det i slutändan en kostnadsfråga. På bakgator med mindre trafik används fortfarande traditionell plogning och sandning.
– Men det finns troligen en hel del gångbanor som inte sopsaltas i dag som vi skulle kunna sopsalta, säger Malinda Flodman.
Många äldre vågade inte gå ut.
Så snöröjer Stockholms stad
Sopsaltning ersätter i allt högre grad den tidigare plogningen och sandningen ger halkfritt underlag ner till minus 8 grader.
De gångbanor som sopsaltas är framför allt sådana där det rör sig mycket människor, som i anslutning till kollektivtrafik, och där det går lätt att sopsalta gång- och cykelbanor samtidigt.
Kriteriet för att starta snöröjningen på trottoarer och cykelbanor är 1-1,5 cm blötsnö/modd eller 2-3 cm lös snö.
En karta över hur staden prioriterar snöröjning på trafikleder och övrigt vägnät finns här.
Källa: Stockholms stad, trafikkontoret
Ökning av antalet benbrott
Antal besök i öppenvården registrerade som "Fall i samma plan i samband med is och snö" i hela Region Stockholm.
November 2023: 363 (214 fall året innan)
December 2023: 1198 (741 fall året innan)
Januari 2024: 1 880 fall (1009 fall året innan)
Källa: Region Stockholm/Kristdemokraterna
Bristfällig snöröjning förra året låg bakom det ökade antalet benbrott, menar Kristdemokraterna. Stockholms stads karta visar vilka trottoarer som halksäkras i år.
Mostphotos, Stockholms stad