– Nej, nej, det är en sträng hemlighet. Ingen har någonsin fått se mitt verk i förväg, det är en del av mystiken, säger Hans.
Vi träffar honom på Badberget där han stått varje 30 april sedan 1981.
– Elden tänds där nere på grusplanen klockan 20. Så sjunger kören en stund, de står här. Och sedan börjar jag och jag brukar stå här, säger Hans medan han gestikulerar och visar hur Badbergets Valborgslogistik fungerar.
Så här såg Valborgselden på Badberget ut för några år sedan.
Barbro Rusck
Det är mitt på dagen en dryg vecka före Valborg och folktomt på berget. Annat blir det på valborgskvällen.
– Det brukar dyka upp nära 300 pers. Många ser elden tändas uppe på Edsvik först, innan de går ner hit. Det blir som ett lämmeltåg.
Hans Nymans vårtal 2019. En del av åhörarna stod uppe vid Landsnoravägen, ovanför slänten.
Barbro Rusck
Ny rimstam varje gång
Någon nervositet inför sitt framträdande tycks Hans inte känna. Och det är klart, han är ingen debutant precis.
Allt började 1982 då han hade blivit ordförande i Landsnora villaägeraförening. I uppdraget ingick att hålla vårtal på valborg, och Hans kände att han ville göra det på ett annorlunda sätt.
– Så jag bestämde mig för att göra det på rimmad vers, och med en regel att alla rim skulle vara på samma rimstam, till exempel ”åren”. Första året blev det rim så som åren, såren, kåren, våren, låren och så vidare.
”Jag tar med mig mikrofon och min egen högtalaranläggning som jag brukar ha när jag är ute och spelar i jazzband”, säger Hans Nyman.
Martin Svensson
Tilltaget blev uppskattad så Hans fortsatte. År efter år, även efter att han avgick som ordförande efter två decennier, och kör alltså på än i dag.
En regel som gör det hela betydligt svårare är att det måste vara en ny rimstam varje år, inget får någonsin upprepas.
– I början var det lätt och jag skrev talet kvällen före, men nu oj oj oj det börjar bli fruktansvärt svårt. De senaste tre fyra åren börjar jag skriva ett par månader i förväg, säger Hans.
Blir en tidsmarkör
Metoden är att först samla ihop ett slags bruttolista med massor av ord med den för året utvalda rimstammen.
– Jag bara kollar vad som finns. Al, bal, sal, dal, kal. För att få ihop till tio verser måste jag ha minst 100 ord och helst det dubbla för att det ska gå ihop, för alla ord funkar inte att använda.
Nästa steg är att fundera ut ett innehållsligt tema.
– Jag brukar hylla våren i slutet. Först jobbar jag mig bakåt och går igenom vad som har hänt under året. Nu har vi Trump, Musk, Gaza och en massa skit. Sedan funderar jag på om någonting har hänt i kommunen och till sist ännu mer lokalt här i Landsnora, säger Hans.
Hans Nyman har fått frågan om han lockats att ta hjälp av AI, men icke. ”Jag jobbar med EI i stället. Egen Intelligens", säger han.
Martin Svensson
På så sätt bli vårtalen lite av en tidsmarkör, och han har sparat dem alla med undantag för de fyra första.
– De har förkommit, det är jag så ledsen för.
"Ett jäkla jobb bakom"
En enda gång har det som som inte får hända hänt. Hans hade råkat använda ett och samma ord två gånger i ett vårtal.
– Det var en litterär person där som märkte det. ”A, a, a, jag kom på dig”, sa han. Den nattsömnen blev förstörd. Nu går jag igenom allt minutiöst.
Pandemin var en utmaning för vårtalet, men Hans höll traditionen vid liv. ”Det var förbud mot folksamling och jag tänkte hur fan gör vi nu? Talet var ju skrivet redan. Men jag la några vedträn på grillen på berget som brasa och filmade talet och la på Youtube och skickade till alla medlemmar i villaägareföreningen.”
Martin Svensson
Hans Nyman har hunnit bli 84 år men har hälsan i behåll och knoppen i gott trim, så han hoppas kunna leverera ytterligare ett par vårtal.
– Jag tänkte i fjol att det kanske skulle bli mitt sista. Det är ett jäkla jobb bakom. Men samtidigt är det kul. Jag älskar rim, och att leka med ord. Jag är nöjd med årets vårtal, och jag tror att jag redan har hittat en rimstam till nästa år också.