Ett larm ljuder. En man i en gul arbetsoverall sticker in huvudet genom bilens sidoruta. Det är knappt att mannen hörs men Mitt i förstår att hans budskap är att det påträngande larmet inte är något att oroa sig över.
Vi fortsätter vår färd ned i urberget.
Vägen sluttar svagt.
Bilens rutor börjar imma.
Hans Sundström är byggledare.
Stefan Källstigen
När vi möter en lastbil kör byggledaren Hans Sundström åt sidan för att lämna företräde.
Mitt i har som första tidning fått följa med till den djupaste delen i Stockholms nya avloppstunnel som håller på att sprängas ut under Mälaren.
Längre ned i urberget når vi ned till en plats där strålkastare lyser upp en stor arbetsmaskin.
Arbetet med bygga tunneln från Bromma ned under Mälaren har pågått sedan 2020.
Stefan Källstigen
– Nu är vi nästan 90 meter under Mälaren, säger Eva Rådmark Herrder, kommunikationsansvarig på Stockholm vatten och avfall.
Trycker in cement i berget
De som jobbar på den här platsen håller på att borra 24 meter långa hål in i berget där cement ska tryckas in för att täta sprickor i berget och hindra att vatten rinner in i tunneln, berättar Hans Sundström.
Det massiva urberget reser sig lodrätt upp i halvmörkret, dramatiskt belyst av strålkastare.
Bergväggen är otroligt nog nästan helt slät, otroligt med tanke på de kraftfulla redskap som måste ha krävts för att spränga och borra sig fram ända hit i berget.
Här ser man den massiva bergväggen, upplyst av strålkastarna framför arbetsmaskinen, som är på gång att sprängas ut för det fortsatta arbetet med avloppstunneln under Mälaren.
Stefan Källstigen
Temperaturen här är kylslagen, betydligt kyligare än uppe på marken där det den här dagen är någon plusgrad.
Bergväggen finns i den så kallade huvudtunneln i det stora avloppsprojekt som Stockholm vatten och avfall genomför, en tunnel som på just den här delen går mellan Smedslätten i Bromma och över till Hägersten på andra sidan Mälaren.
Containern med den rödvita markeringen är en räddningscontainer som tunnelarbetarna kan söka skydd i vid händelse av brand. Hittills har tunnelprojektet varit förskonat från brand, enligt Hans Sundström.
Stefan Källstigen
Vilka utmaningar finns?
– Rent byggtekniska finns det inga jättestora utmaningar, säger Hans Sundström.
De har dock kravet på sig att göra tunneln väldigt tät, så att vatten inte rinner in.
När avloppstunneln väl är klart om några år kommer det inte att finnas någon belysning. Allt hamnar i mörker.
Stefan Källstigen
– Framförallt så att tunneln inte påverkar grundvattenmagasin, säger Hans Sundström. I dag har vi ingen påverkan, vi följer upp det hela tiden.
15 badkar per sekund
Inom några år tas avloppstunneln i bruk, 2027 i södra Stockholm, 2028 på Brommasidan. Då ska cirka tre kubikmeter avloppsvatten per sekund från Bromma liksom resten av Stockholm, och från grannkommuner, forsa fram här, till de utbyggda reningsanläggningarna i Sickla och Henriksdal.
Det är lika med cirka 3 000 liter vatten per sekund eller vattenmängden som ryms i 15 normalstora badkar.
Som jämförelse kan nämnas att genom turbinerna i Bodens vattenkraftverk i Lule älv forsar 353 kubikmeter vatten per sekund.
I Bromma går avloppstunneln ned under Mälaren i Smedslätten.
Stefan Källstigen