Kvarteren som bär projektnamnet Norra Hagastaden ska koppla ihop Solna och Stockholm och skaka liv i det delvis tomställda sjukhusområdet.
Men läget kommer med utmaningar.
Mitt i rapporterade förra vintern att Karolinska fått tillstånd att utöka sin helikoptertrafik, med fler resor och med en mer högljudd helikoptertyp. Att klara bullermålen på utsidan av husen bedöms som omöjligt.
Inomhus däremot, finns metoder.
När staden går vidare med planerna – 1 200 bostäder, förskola och kontor i en första etapp – har särskilda ljudkrav införts som måste följas när nya bostadshus byggs.
Specialfönster
Tjocka fasader och specialfönster är inriktningen.
– Eftersom det inte går att dämpa bullret uppifrån krävs riktigt bra fönster för att minska väckningsrisken. Med fönstren stängda så bedömer vi att man klarar maixmalnivåerna inomhus på 45 decibel i sovrum och vardagsrum, säger Erik Nordenstam, planarkitekt.
IDAG Karolinskas gamla sjukhusområde består idag av en mängd byggnader från såväl 1800-tal som 1980-tal. 1200 bostäder kommer att kräva omfattande rivningar.
Stefan Källstigen
2030? Nya bostadshus kantar här Akademiska stråket, som blir en bilfri gata genom området. Hårda bullerkrav ska skydda Norra Hagastadsborna från att störas i de nya lägenheterna. Till höger i bild syns en del av Södra Parken och den befintliga Sjukhusparken.
White Arkitekter
När det gäller gården till den planerade förskolan och andra utemiljöer kan pergolas med tak möjliggöra utevistelse med hyfsad ljudmiljö.
I snitt görs sexton helikopterresor per dygn från Karolinska varav två-tre på natten.
– Även om det bullrar en del handlar det om ganska kort tid, cirka 45 sekunder per passage. Det blir totalt tolv minuter per genomsnittsdygn, säger Erik Nordenstam.
Solna hoppas samtidigt att störningarna minskat i tid med att de första Norra Hagastadsborna flyttar in, preliminärt kring 2030, genom att inte det utökade tillståndet förlängs. Man tittar även på möjligheten att tanka på tak.
Byggnader rivs
Idag är det svårt att föreställa sig myllrande stad i området.
Här finns bebyggelse från såväl 1800-tal som 1980-tal.
Stora rivningar väntar, även av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Hur rimmar det med det rödgröna styrets mål om att bevara och bygga klimatsmart?
– Jag tycker det gjorts en riktigt bra avvägning. De viktigaste byggnaderna sparas, antingen genom att flyttas eller att de nyttjas på nya sätt. Det som rivs är främst enkla och snabbt uppförda byggnader, säger Martin Eliasson (S), ordförande i byggnadsnämnden i Solna.
Redan 2008 började det skissas på hur gamla Karolinska kunde utvecklas efter NKS invigning. Att ett steg tas mot förverkligande är efterlängtat, tycker han.
– Det här är det mest komplexa projekt vi någonsin haft i Solna. Det ligger ovanpå tre vägtunnlar och intill ett av de främsta sjukhusen där verksamhet måste kunna bedrivas under utbyggnadsfasen, samtidigt som det angränsar till nationalstadsparkens känsliga kulturmiljöer.
– Och så helikopterbullret, den svåraste frågan. Vi har nog inte haft något projekt där det tagits fram så många utredningar. Jag tror det här kommer bli ett jättehäftigt område med bra bostäder.
Men utan mysigt balkonghäng, med tanke på bullret?
– Jag skulle säga att det kan bli mysigt balkonghäng också. Helikoptrarna kommer inte så ofta och sitter man ute en kväll och blir störd två gånger i 30 sekunder kanske det inte är något större problem.